Stefan Björk. Gift med Cadillacen

Efter sex år i garaget har han gift sig med bilen. Renoveringen tog alla dagar i garaget inklusive lördagar, söndagar, julafton och midsommar under 2 år. 

Gå och sjunk i en sjö Gas Monkey, Hot Rod Garage, Overhauli’n  och andra leksaksprogram för soffexperter. Nu står vi i verkligheten med en migbränd Stefan Björk från Karlstad.
-Det är konstigt, säger han.
-För fjorton år sedan såg jag Cadillacen för första gången. Den var till salu och jag tyckte den var på tok för dålig.
– Sedan brukades den i ett decennium utan större åtgärder och blev till salu igen. Nu var den mycket dyrare.
-Jamen den är nog inte så tokig ändå, tänkte jag, köpte bilen och fick byta åtta kvadratmeter plåt.
Stefan är en sköning. Okey, han har hjälp av Sveriges goaste dialekt men killen är cool. Inga överord. Inga ihåliga halvförklaringar.  Inga youtube-sanningar. Bara mutter och mejsel och genuint kunnande byggt på erfarenhet.

Gift med bilen
Så för fyra år sedan stod Stefan ogift i Karlstad med en dängd Cadillac 1960 cab. Nu är han gift med bilen och säljer den aldrig. De två senaste åren har han varit i garaget varje dag alltså vi snackar varje dag över 700 dagar i rad. Det blir flera tusen timmar.  Vi såg den på långt håll. Dess gnistrande guldvingar, spjutvassa lister och raka kaross stod ut i mängden.
-Kolla Cadillacen !! sade vi och tog upp jakten.
– Är det du Krantz, sade Stefan, tack för senast.
– ????
Det visade sig att Stefan Björk sålt en 1958 Cadillac Fleetwood 60 Special till undertecknad under  förra årtusendet.  En bra bil.  Fick 6,2 diesel och 700-låda tidigt.

Rullar på västkusten sedan många år.  Stefans bil har också 700-låda. Vi kommer till det.

 

Åtta kvadratmeter rost
En Cadillac är till ytan 2×6 meter = 12 kvadratmeter. Stefan hittade 8 kvadratmeter rost och bytte ut mot frisk plåt.

-Bakskärmen är bytt. Jag fick tag i en till en fyrdörring och snittade upp den.
Redan där är vi utanför verktygslådan hos den vanlige bilälskaren.  Stefan opererar i trakter okända för de flesta av oss lampbytare, tändstiftsskruvare och Autosolpredikanter.

Han är the real deal.  Köpte sick och fals innan han drog igång. När han var precis klar med de skulpterade golvbrunnarna i originalstil kom färdiga att köpa. Typiskt! Siktet var inställt på mild custom redan från början. Framfjädrarna kapades 1,5 varv.  Bak köpte Stefan lösa delar och kopplade ihop en luftfjädring på egen hand. Bälgarna såg han till att de gick fria i original fjäderbrunnar.Dags för maskinen
Ny motor skulle det bli. Dem gamla 390 V8:an kändes tråkig i en custom. Han köpte en ny motor i trälåda det vi kallar cratemotor i form av ett 350 TPI-block som fick sprut från en 1992 Corvette.
Så gjorde Stefan sina mtorfästen för 350 Chevamotorn för att den skulle passa perfekt till och med mot mellanaxeln.  Motorn målades i original Cadillacblått och fick lindade grenrör för att hålla bort värmen från bränslerör och omkringliggande oljerör till växellåda. Man behöver ju inte värma i onödan det som skall vara så kallt som möjligt. Till denna kopplades en TH 700-låda. Original mellanaxel passade!
-Jag monterade bara en raceyoke till Cheva längst fram. Den är längre. Yoken monterades med blandkors. Klart!  Kul med Cadillacsköld på insuget.

Dags för uppstart av motor
Gjutarna har sin gjutfrossa, teaterfolket sina premiärer och raggarna sina uppstarter.  Nervösa tillställningar där motorn skall startas för första gången. Kylarvattnet skall vara på plats liksom lampan till oljetrycket och klamrarna till bränslepumpen skall vara dragna.  Batteriets poler  skall sitta och jordflätan får inte vara glömd. Man springer nervöst runt och letar verktyg, kabel och slang i ett garage man annars hittar i sömnen i. Det luktar bensin, färg och drömmar.  Stefan satte sig i framsätet med ena benet utanför. Kollade att Parken var i en sista gång och vred på nyckeln. Insprutningsmotorer smäller igång direkt eller inte alls.  En förgasarmotor kan hosta till och bluddra och linka och tjyvstanna och tokrusa och . . . men inte en datastyrd TPI. Den smäller till och går perfekt eller inte alls.
Stefans var stendöd. Vad gör man nu? Man snapsar inte en luftmassemätare.  Byglar inte en dator.
-Och ingen att fråga, suckade Stefan.
Den kvällen släcktes lampan i garaget med vemod.

Fel dator.
Hjälp fick han så småningom och det visade sig att han fått tag i fel databox  till motorn. Med laptopförsedd kompis och kopplad ODB-kontakt bläddrades det i menyerna och så vred Stefan på nyckeln från 1960.
Brrrm, sade det och motorn som trodde han var en 1992 Corvette svarade piggt på gasen och uppvisade en anständig tomgång på direkten.
– Jag har en checkenginelampa under instrumentbrädan. Den lyser hela tiden, säger Stefan.
Eller åtminstone lyste. I början klagade datorn på allt möjligt. Den hittade inte katalysatorn och frågade efter det ena och det andra men vi fick tala om att något sådant inte fanns och eftersom tiden gick  släcktes felkoderna en efter en. Han håller koll på maskinen via mätare från Dakota Digital.
– Nu sköter sig allt, säger bilskruvaren som gått i mål och glider på litern utmed Siljans stränder.

Nummerskylthållaren i kofångaren är igensvetsad och folierad, grillen är pulverlackad. nedre delen av kofångaren lackad i bilens färg.

Slängde i älva.
Vattendrag ja. Bromsarna var byggets återkommande elände.  Efter inköp av komplett eftermarknadskit med servo, huvudcylinder och skivor fram skulle ett modernt tvåkrets,  bromssystem föräras Cadillacen.  Stefan monterade allt och tappade samtliga hejdare.  Han luftade och han bytte delar och han grejade men en så enkel sak som en manuell forpump för förflyttning av litet bromsvätska till hjulens bromscylindrar vägrade fungera.
– Jag kräks på’t när jag tänker tillbaka hur mycket onödig tid detta tog, säger Stefan.Vad hände???  Detta var inte svårt!!  Stefan som byggt i flera år och mejslat fram sin Cadillacdröm kunde inte bromsa.
-Det slutade med att jag slängde hela kitet i älva, säger han.

Därefter skruvad han efter eget huvud och monterade 1978 Chevrolet Caprice bromsskivor med bromsok.

Dessa serveras bromsvätska av en 1970 Chevelle huvudcylinder och bromsservo.

Fotpumpen, alltså bromspedalen, kopplades, fick sin låsbricka och skvish for bromsvätskan ut i bilens hörn så det skrek i däcken.  Inga problem.  Allt bara funka.

Blinkers och parkeringsljus är signerade Stefans pappa.  Kul och annorlunda.

2017 tänder Rättvikssolen den guldglittrande lackeringen och suffletten åker upp och ner med automatik efter humör.  Timmarna i garagen är inte glömda, tvärtom. Det är dessa som ger samhörighet med bilen.
Poäng Björk
Stefan känner varje skruv, minns varje svetssöm och kan varje ljud den ger ifrån sig under veckans lågflygning över dala-asfalten på Classic Car Week.  Allt är så snyggt ihopsatt med hundratals timmar av inpassning och anpassning och reflexen på trekvart älskar vi.

Efter en oändligt vacker och kunnig insats som tagit år av hans liv och som speglar ett bilkunnande långt, långt bortom bilprovningens Book of Bullshit kommer lagen med nån dynga att amerikanska reflexglas inte skulle duga i lilleputtlandet Sverige.
Skit som lagen tvingar oss ha klistras dit på sne av Stefan.  Poäng till Björk!!

När veckan är slut rullar han hem till Värmland med vänner på båda sätena.
-Är den klar nu då?Nä, jag går och grunnar på en grej i de här regionerna som jag inte sett att att någon gjort, säger Stefan och berättar om en fullkomligt genial ide Worldkustom aldrig hört talas om.   Ascoolt och vi låter bilmannen Stefan Björk från Karlstad få presentera den själv om och när den blir av.