Det ligger en kvarttums förlängare i ett oljetråg med rusande vevstakar någonstans i Sverige. När den förlängaren studsar upp exploderar motorn.
– Neej!
Fasan som dras på en inandning när det säger ”kling” och verktyget ramlar ner i motorn är en vidrig kramp. Det blir dödstyst. Garagets väggar bågnar in där de glor stumt på dig. Fem över tio på kvällen är allt rock&roll. Sex över tio är säsongen bortblåst och allt katastrof.
-Varför får man inte spola tillbaka bandet en enda minut en enda gång?
Jag har upplevt det. Du har upplevt det. Iskylan. Den borrande ångesten inför insikten att tre veckors skruvning plötsligt väntar med tusentals kronor i nya packningar för att lyfta drivpaketet ur bilen och operera ut verktyget ur inälvorna. Passat till Powermeet. Renault på raggen i sommar.
-Eller . . .ehum . . . så låter man det ligga.
Väggarna glor ännu värre. De stirrar uppifrån taket rakt ner på dig din lilla looser med fummelfingrar. De dömer och domderar, men vänta nu. Du är ensam i garaget. Ingen behöver få veta. Det behöver inte ha hänt.
Nattsömnen blir orolig. Du vaknar svettig. 440-motorn, Opelsexan, Pontiac-V8:an eller vad du har är nyservad och perfekt. Den drar inte en droppe olja. Nu är den startklar förutom att du placerat en lös järnstång i tråget. Kan den ”hoppa upp” eller fastnar den mot oljepluggens magnet och hur stark är magneten? Om man kör i ett gupp samtidigt som vevslängen når sin lägsta nivå hur stor är risken att . . . svettig.
– Natt och dag.
-Hur går det med bilen då. Blir den klar till träffen, säger jobbarkompisarna?
– Jodå den är . . . ska bara startas.
– Har du inte startat den? Varför då?
– Nej, jag . . . väntar med det.
Tre dagar till vårens första cruising. Du sitter i bilen. Garagets väggar lutar in över dig. Du kör på startmotorn med öron som soplock. Motorn startar. Inget missljud. Tomgång i fyra minuter, litet gas, mera tomgång, du gasar till, inget missljud. Frågan kvarstår: Vad händer när man kör?
Cruisingen går bra. Hela sommaren går bra men på hösten kommer du för långt ut i en kurva och bilen studsar till. Du ser stålet skjuta upp i vevpartiet och blocket spricka men . . . ingenting händer nu heller. Nästa vår säljs bilen. Då har du glömt alltihop.
Hur många åker omkring med brickor, knaster, muttrar och 5/16:s lednyckel i tråget?
Jag har gjort det. Kanske du. Var finns motorn just nu med en decimeterlång kvarttums förlängare simmande millimetrar från överfall passerande 3000 gånger i minuten?
Finns den motorn över huvud taget? Finns det flera? Hur många? En, tio, hundra?
Murphy namnlösa syster.
Murphy finns men också hans syrra utan namn som ser till att det bara går och går fast det inte går. Till alla jag förstört sommaren för nu kommer en bild.
Sonen körde i ett tjälskott mellan Friggesund och Hassela förra veckan. Tråget sprack. Han lämnade bilen på lyften varvid en pöl stor som en navkapsel bildades på golvet.
Jag fick syn på pölen efter några timmar och satte dit en balja mitt i pölen för att fånga upp resten. Efter tre dagar såg det ut så här.
– ???
Murphy finns men om vi vänder på det. Man tar en ny, ren, vit plastbalja och sätter den mitt under läckaget på en motor med sprucket oljetråg. Hur stor är risken då att det droppar olja i den vita baljan?
-100%.
Well . . . en SJÖ hade bildats och litervis av olja hade runnit ur motorn och ner i avloppet. Baljan hade nogsamt placerats mitt under. Efter tre dagar inte en droppe.
Anta att vi varit extremt rädda om baljan och absolut INTE velat ha olja i den som någon placerad mitt under hålet i oljetråget. Hur sömnlösa hade vi inte varit då?
– Jag gillar Murphys namnlösa syrra.
