Packard Concept Custom 1956

Ultralyxbilen från 30-talet lämnade en fullständig skönhet från sig i den sista dödsryckningen.   

I ett museum i östra USA står en märklig skapelse. Frånsett att man omedelbart vill ha den vackra bilen i garaget hemma är den svår att placera. En märklig känsla i en värld där vi är bortskämda med att härleda allt via vin-number, serienummer och gjutnummer.
AV LARS-ÅKE KRANTZ (TEXT & BILD)

Man kommer runt hörnet i en dunkel del av museet. De stora lamporna lyser inte här. Detta är mer en passage, en transportsträcka mellan storheterna men plötsligt står den där inklämd på vänster sida.
-Men vad i ..?

Den knähöga Packarden i vitt och guld funkar som en spikmatta på en svensk raggare som stoppsladdar medan amerikanska finkännare med träekrar i blodet och Deusenberg på armbandsurets boett inte unnar cabrioleten en blick.
-Packard gjorde ingen sån, säger de.
-Möjligt men vi älskar väl bilar eller … säger jag.
De hör inte. De är redan borta vid den sista tillverkade Pierce Arrowen.

Mr. James Ward Packard var en principfast man. Han tog sitt bilmärke till högre nivåer än Cadillac på glamourskalan. En Packard var det finaste man kunde äga under 30- och 40 talet.

Efter andra världskriget var man i en excellent ekonomisk situation men sättet att bygga bilar i stora koncerner gav synergieffekter som inte Mr. Packard kunde åtnjuta. Chrysler sträckte ut en hand mot Packard men gubben avböjde. Hade han tackat ja hade inte GM utan Chryslerkoncernen varit störst och våra jänkare hade sett annorlunda ut.

Krantzjacka i höst. Bara görne.

Efterkrigstidens brist på råvara och ålderdomliga servicenät slog hårt mot det ensamma lyxmärket när de tre stora (Ford, GM Chrysler) kapade åt sig allt större marknadsandelar samtidigt som de, förvisso ultralyxiga Packardbilarna, började kännas ålderdomliga.

Då händer det otroliga. Richard Teauge, med ett förflutet i Harley Earls skola hos GM, numera högste ansvarig för Packards styling plockar fram en kaross till 1955 som slår omvärlden med häpnad. (Ovan en concept car )

Så vacker, så harmonisk, så modernt utseende men inte nog med det. Den hade torsionsfjädring fram och bak med en elmotor som automatisk nivåreglerare plus en ny toppventil V8:a på 352 råstarka kubiktum. Bilskapandet fungerade i allra högsta grad hos märket men fler logistiska problem skulle dyka upp.

Packards karossleverantör Brigg köptes upp av Chrysler 1956 och det var spiken i kistan. Utan vettiga karossleverantörer fick märket kvalitetsproblem och 1957 tvingades det stolta Packard lämna Detroit för att ihop med Studebaker fortsätta tillverkningen i Indiana.

I Packards sista dödsryck fick designavdelningen med Mr. Teauge i spetsen en, vad man kallar design-övning för att utforska framtida efterfrågan ihop med Studiebaker.

Konceptbilen blev den enda överlevande ur projektet och är byggd av Packard´s chefsingenjörer under Detroit-tiden så nog är det en Packard alltid och namnet är Packard Caribbean Concept Car med årsmodell 1956.  Bilen avslutades med vit finish och unik klädsel i guld. Konceptbilen köptes senare av MGM-studios.

Ursprungligen hade den Packards toppventilare 352:an.  Långt senare blev motorn ersatt av en Oldsmobile 455:a. Frågan amerikanska historiker ställer sig är om inte Packards konceptbil i tvåsitsig customstil, som inte synts hos bilmärket varken förr eller senare, plockades upp av andra, starkare märken ledande till inte bara Packards utan även andra mindre märkens urholkande och död. Så framstående anses konceptbilen från Packard vara hos somliga.

Att den därefter restaurerats med flera moderna attribut såsom jättemotor, väl modern högtalare mellan sätena och förminskad Chevroletratt från 2000-talets eftermarknad är kanske olyckligt då det förblindar en och annan rättrogen amerikan men faktum kvarstår:

Den är ritad och byggd i det magnifika Packardhäraväldet. Den kom till i en sista dödsryckning. En unik designövning i sportighet och customkänsla hos det myndiga lyxmärket i Detroit precis innan borttynandet med Studiebaker.  Packard Caribbean Concept Car 1956 finns bevarat i detta enda exemplar.

En tvåsitsig Packard Roadster på cruisingen kanske? Nja, det kan bli knivigt. Det finns en i universum.

Richard Teauge värvades från GM att bli ansvarig för Packards styling 1951. Han var känd för att åstadkomma mycket med små medel. Inom Packard gjorde han succe´ när han fick de tidiga femtiotalarna att kännas som ”en helt annan bil” och till 1955 kom han med nya, fantastiska karosser. Detta var en av flera konceptbilar.

Bilen är ingen ”kuliss” utan ett fullt fungerande fordon. Vem som gjort restaureringen på senare tid är oklart men tydligen var siktet inställt på gatbruk. Notera modernt slutsteg i bagaget.

Juvelen står undanskymd i museet och amerikanarna höjde på ögonbrynen när den svenska tidningen valde denna till fotografering. Inredningen är sydd av kalkonskinn.

Snabbast, mest prsivärd.

Varje meter var övervakad. Museichefen Holly Bedsole styrde ut den mellan regnskurarna. Thanx to AACA Museum Hershey. Bilen är utlånad till museet av Scott Milestone, Maryland.

Klassisk Packardbräda i guld med den speciella Packardväxelväljaren på rattstången. En dreamcar om någon.

Packards 352 toppventilmotor har försvunnit under resans gång. Oldsmobile 455 står för kraften idag. Ursprungligen byggdes den med Batvingrenare men den hade också fått fötter.

Så funkar det. Lådan, som heter Twin Ultramatic, kom 1949 och hade lock-up turbin! Visst, turbinen låste och gav en mekanisk överföring utan slir precis som dagens moderna lådor. Ingen är nytt under solen.

Det går inte att se sig mätt. Det står brake i det röda fönstret i mitten där normalt växelindikeringen sitter.

James Ward Packard kontaktades av Chrysler då de önskade inlemma märket i koncernen. Mr. Packard vägrade. Vem kan klandra honom, med sådana produkter.

Vacker ruta där den mjukt rundade formen kompletterar karossens kraftfulla, spetsiga skärmar.

Regnet kom och personalen började skruva på sig. Dags för ett unikt linjespel att åter gömmas under tak.

Rena linjer och white pearl  accentuerat av krom och guld. En värdig avslutning för konceptbilarna från 30-talets ultralyxmärke Packard.

Swisha namn och adress till 070-345 8449 så kommer böckerna i brevlådan.