23 år gammal ringer Hans Kadi från Hudiksvall till Los Angeles på en svart backelittelefon. Det är åttiotal i Sverige och tjugo grader kallt.
– My name is Hans Kadi. Jag är så less på vinterhelvetet.
– Kan du göra pluggar och gjuta formar, svarar rösten från USA?
– Ja.
– OK. När kan du komma?
Hasse är på väg till Funnycarvärldens elitskikt som karossbyggare där bilarna kostade miljontals kronor – då.
I förra numret (läs här) berättade vi hur en pojke på tio år byggde plastmodeller av funnycars vid köksbordet i Norrland och sade till sin mamma:
– Jag skall bygga riktiga när jag blir stor.
Tretton år senare 1988 står han i Californien och skär i rymdmaterial med glödtråd medan det flesta av oss inte ens uttalat orden kevlar eller kolfiber.
Detta var tjugo år före internet när information var en konstant bristvara man fick bryta loss ur bibliotekens lånehyllor.
Hans Kadi berättar: Alan Jackson, Smax Smith, jag och ”Gotland”.
Hur Hans Kadi tog sig från köksbordet i Hudiksvall till världens spetskompetens gällande dragracing är en saga. Killen är en vandrande legend.
Hasse är underhållande och rolig att lyssna till.
Mötet är en multimediashow med bilder, musik, dioramor, tidningsurklipp, emaljskyltar, byggen och renoveringar i upplysta miljöer fördelat på flera rum. Informationen kommer snabbt och lustfyllt med leendet och livsglädjen ständigt närvarande. Man mår bra med Hasse Kadi.
Men om han nu var ett sådant orakel. Varför finns inget från senare tid? Svaret är att varken du eller jag är garanterade en morgondag.
Hit ska du ringa. Bäst, säger Krantz
14 januari 2009.
Hans Kadi stod som vanligt och slipade på en kaross när stora kroppspulsådern rämnade. På Kadis lättsamma sätt berättar han hur ”snacket med kirurgen” var givande eftersom aortan ersattes med ett rör av kolfiber, ett material de hade gemensamt.
Det som egentligen hände var att hjärtat togs ut, pulsen stängdes av och blodtrycket sattes till noll under en flera timmar lång operation. Hasse återuppstod till år av komplikationer vilka kan förkortas till att skallen sågades upp och hjässan lades i frysen i sex månader. Vid återmonteringen uppstod nya problem och ”locket” fick läggas i frysen två gånger till. Hasse gick med öppet kranium och hjälm i 1,5 år och det var bara en del i konvalescensen.
Alla som genomgått en vanlig operation vet vad som händer med psyket när kroppen kämpar med att reparera. Här snackar vi inte om att reparera. Här pratar vi om att om att ”återvända” men Kadis goda humör skulle segra.
– Det var inte som att byta en skärmkant, sammanfattar Kadi. En arm lade av direkt och gången blev förändrad.
Järnvilja
Februari verkar vara månaden hans Kadi tar avgörande beslut.
– Jag går till stan en sväng, sade han en dag i februari väl medveten om att hans rörelseapparat endast hanterat korta sträckor på jämna golv. Till stan var det en halvmil (3,1 American miles) och det var mitt i blåvintern.
Blåsten snodde snålt på första trappsteget. Isen glänste där han passerade husets postlåda. Han höjde blicken och andades in. Stan låg fem kilometer bort och solen var röd. Då går jag då.
Och han skulle göra om det många gånger.
– En dag gick jag hem också, säger han enkelt.
1988 stod Hasse i den Californiska solen och slipade på John Lombardos funny som kraschats helgen innan. Han brukade göra så Hasse. Stå i solen.
Medan andra på Odyssey Engineering stod inne och jobbade rullade Hasse ut karosserna.
Connie Kalitta kom förbi. Hans son Scott Kalitta hade också börjat köra i dragracingens toppskikt. Han behövde ett dog house. Den glasfiberkåpa som täcker en uppstickande kompressor.
– Hey Haans. Can you make a dog house for my son?
Detta hade blivit vardag nu. Alla de kända namnen droppade förbi Chris Christensen Odyssey Enginering. De var som en familj och den blonde svensken med de magiska händerna var en etablerad medlem vid bordet.
– Prata med Chris, sade Hans.
– Redan gjort, svarade Kalitta och Hans byggde.
Chris, som hade ett privatplan, frågade om Hans ville hänga med till några kunder. De hängde tyngdlösa i ett blått universum och Hans nöp sig hårt i armen.
– Alla kändisar var där och jag fick se hur morgondagens bilar planerades och tog form, minns Hans.
Tävlingar pågick hela tiden. Hans var med Chris Christensens stall så klart. En fredag drog amerikanen Harland Thompsson rakt ut i sandfållan och ödelade större delen av karossen.
Annons
The Krantz jacket. Real vintage style. The original 50’s feeling.
Mr. Krantz own brand. Comes with embroided serial numbers.
Over 1500 sold. The jacket is in Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Australia and USA. Annons slut.
Det snackades på banan.
”Om det är någon som kan laga den innan i morgon lördag så är det Chris Christensens svensk Hans Kadi”.
På dragracingfamiljens maner lånade Chris Christensen ut sin karossmakare.
– Ett garage ordnades fram och det blev att jobba hela natten, säger Hans.
På förmiddagen stod karossen klar i solen och luktade otorkad färg.
– Men hur gör du, frågar Worldkustom?
Han svarar som om man frågat om ett sockerkaksrecept. Allt är så enkelt för Hasse.
– Jamen man får titta på den del av karossen som är oskadad och spegelvända den och skapa en ny karossida. Det är ganska basic. Kevlar är gult och kolfiber är svart, säger han vänligt.
Den självlärde rör sig bekymmersfritt i tankarna. Lördagen kom och i lottningen visade det sig att Chris Christenssen skulle möta just Harland Thompson i första rundan, bilen som Hans lagat åt konkurrenten.
– Som tur var slog vi honom, skrattar Hans som byggt upp flera historiska händelser med autentiska bilar i rätt tidsepok och anda.
Byggt med en hand på senare tid. Krantzen kan bara ge en blek reflektion av the real deal Hans Kadi.
Till barnen. Startar och går med mopedmotor.
Racingbyggandet lämnar inte.
Hedrad
Den allra första repan på Sveriges största och nyaste dragracingstrip, Tierp Arena, tillägnades Hans Kadis son Kristoffer Kadi i en junior dragster.
Dragstern var tillverkad av Kadi Racing. Året var 2011.
Kristoffer idag alltjämt närvarande med sin pappa i garaget.
Hasse häller kaffe och Smokie tonar ut från CD-jukeboxen på bordet.
– Här, framför fönstret, med alla gamla minnen och nya förvärv i mitt samlande trivs jag, säger han.
Samlande ja. Vem minns inte spectratejpens intåg på åttiotalet.
Hans har ett gediget intresse för tidiga Hudiksvallsentreprenörer och för stans industrihistoria. Edvin Frisk & Co tillverkade snus och tobak i mitten av 1800-talet och burkarna finns hos Kadi.
En annan outstanding uppfinnare i trakterna var Anders Lindahl som skapade succén Pommac 1911 och den uppskattade salvan Lazarol jämte mindre omtalade produkter såsom Nordpolscykeln samt en växelströmsgenerator, allt under 1800-talet.
Pedantrenoverad på senare tid. Fram Clipper.
Alastaro Finland 2003. Dan Larsen från Danmark kör in i muren. Magic Kadi återställer karossen på plats.
Hans Kadi har pratat med Don Garlits och Ed Iskenderian i Bakersfield California och har med minnen från de två giganterna.
Han har jobbat med Vanishing Point men också sett Lee Anders förolyckas här hemma i Sverige.
– Det tog mig hårt. Jag pratade med Lee Anders precis innan han satte sig i bilen inför dödskörningen.
Han skulle komma till vår depå efteråt och vi skulle ta en Cola.
Att lyssna till Hans är en intressant resa i dragracingens historia.
Han borde ha mottagningar och visningar för intresserade.
Hans hade en egen avdelning i Street & Strip
Race från förr, hette sidorna. Vi bläddrar och plötsligt kommer hans på en grej.
Han gjorde illa sig ordentligt på ett remhjul till en pelarborr i USA där tummen närmast hängde lös. Det blev snabbresa till närmaste läkare Edward Pector och nu har Hans världens snyggaste tumme.
Edward Pector var Sue Ellens plastikkirurg
Svante Eriksson från brödraduon Svante och Rolf Eriksson, Sollefteå med den legendariska V8-jeepen. Svante värmer däck medan Rolf håller koll.
– Det är ju otroligt att du scratchbyggde denna modell hemma vid köksbordet som barn, säger Svante Eriksson.
– Hedrande, tyckte den gamle idolen om Hans Kadis modell.
Vår ciceron idag berättar vidare:
– Joe Pisano byggde världens snabbaste Funny innan sporten reglerades.
Joe sade till föraren Mike Dunn: ” Så länge bilen inte är upp och ner skall du hålla plattan i mattan” Joe gjorde så. Resultat 460 km/ timmen och högsta toppfart ever.
Pisano har även rekordet som den kvickaste. Detta i en annan repa.
– Det var 1988 ”på min tid när jag fick ha förmånen att bygga för många stall”, säger Hans och tanken svindlar där i garaget.
Hans fick leva sin dröm och fick nya dagar efter den plötsliga avrundningen.
-Vad kan jag begära mer? Allt är bra, säger han.
Jag har mött Hans Kadi.
Lars-Åke Krantz
