Leif-Ivan Karlsson chockar Amerika.

Leif-Ivan chockade bilauktionen på Fort Lauderdale Beach i helgen. Han utklassade allt och inte ens amerikanarna hade råd att handla. De kunde bara se på hur den enorma kavalkaden av bilar han presenterade rullade förbi under näsan. Välkomna till Kung Karlsson show. 

Området var stort, parkeringen full. Folk strömmade in i tusental. Musiken pulserade, auktionisterna smattrade och medhjälparna skrek och fäktade. Termometern vibrerade på 30 grader i skuggan. Gubbar med unga trophy wifes flockades på de första raderna och längst bak hånglade två flickor upp säkerhetsvakten i ett försök att klättra på dagens samhällsstege. (Han tvättade inte händerna efter att ha besökt pissoaren by the way.) Allt sånt som kan göra en Norrlänning blyg.  Amerika är inte planetens myshörna för försiktiga försäkringstagare. Det är en vrålande kontinent där money talks, cash is king och  störst går först 24 timmar om dygnet. Det går an att vara stor i Tumba men Amerika är proffsligans tungvikt.  Där må du veva på för att ens märkas. Därför var det coolt att ”våran” Leif-Ivan från Överkalix var Kungen.

Att rucka ett event är bortom alla drömmar.  I lördags tog han över hela tillställningen och han gjorde det med ett garv.

– Okey detta var inte Barret Jackson eller Mecum Auction som är de absolut största men ändå. Detta är på Floridas östkust där alla pengar samlats under decennier.
Välkommen till The Leif-Ivan show.

1959 Biarrittz från Leif-Ivans collection stod parkerad men inte bara det. Alla bilarna i raden var hans. Faktum var att HELA TÄLTET var enbart fyllt med Karlssons bilar.  Här var det massor med folk som ringde och fotade och filmade. Hela denna södra  flygel var alltså Leif-Ivans. Crazy. Som en jämförelse kan vi gå över på andra sidan auktionshallen där de andra huserade.
Norra sidan. Lugnt som i en hiss.  Inte många strosade här. Bilar till salu av enskilda ägare i prisklassen 35.000 dollar. 325.000 kronor.

Mindre tält. Ödsligare. En och annan fin femtiotalare men mycket annat också. 
Ingen trängsel T-birden skall in. Gott om svängrum.

Inne i auktionshallen. En Galaxie 64:a Budet stannar på 28.000.  260.000 kronor.

På andra sidan hos Leif-Ivan. En underskön 55 Eldo rullas ut ur tältet.

Efter den en Buick Limited. Gubbarna tror inte sina ögon. Vad är det här?!  Här måste ju vara 40 bilar med den där World of Classic -skylten i fronten?! Hela jättetältet från samma ställe.  
En 1959 vit Fleetwood och en 1959 cab rosa och en svart och hur många är det??  Och här ett bord med broschyrer, borde inte det stå vid tältet?
– Jaha svensken har TVÅ tält . Vad är det som fucking händer?!

Jag gick bland amerikanarna och lyssnade. De trodde inte sina ögon.  Dubbla jättetält. Rader av Fordar, rader av Cadillacs och rader av Chrysler 300. 
En till Biarrittz, denna gång en 60:a och rader av Chrysler 300 letter cars bakom.

Mansplaining. Han fotade tio bilder på bakljusen och mansplained – jo du förstår detta är raketbakljus där kromet är utblåset och glaset är eldslågan titta så unikt !!

Mitt i detta stod Leif-Ivan och trivdes. Han hade ett gott ord till alla och en stab på 20 män och kvinnor i proffsiga t-shirts.  Bakom syns Jörgen Eriksson från Dalarna. 
Klockan tickar.  80 (ÅTTIO!) bilar skall linas upp till auktionen. Chryslerspecialisten Stefan Wernestrand från Lidköping och Jörgen Jögge Eriksson jobbar i hettan. Amerikanarna kutar fram och tillbaka för att försöka greppa utbudet. 
Leif-Ivan har en hel disk med sig. Köparna flockas och försöker fatta genom att som vanligt prata om sig själva.
– Min collection i Arizona är på 28 bilar, säger en.
-Jag har 15 i Michigan och 15 här i Florida, säger en annan.
-Jaha, säger Leif-Ivan. Jag har 80 med mig här idag, det dubbla i Sverige  plus . . . 
Alla vill ha en bit av Leif-Ivan och han delar ut visitkort och skriver priser.  Kung Karlsson leker med bilar.

Alltid i närheten hans vackra fru Susanne som dessutom är en helskön tjej från Norrbotten.
-Ja, nä, jag tycker han har gått för långt jag, säger hon stilla.
-Jag får ont av att putsa och sen ska allt tillbaka igen för han säljer ju inte nå gärna.
– Han vill ju ha alla kvar och bara köper nya hela tiden, hur mår Myran, kommer din familj snart?

-Då åker vi, säger någon. Klockan är tre. Dags för Leif-Ivan show.

Det är bilar överallt som startas och backas och knölas och linas upp. 
Inne i lokalen står respektingivande rariteter som denna Packard från 1935.
I entrén står en kändisbil. Boyd Coddingtons Bud Light roadster. 
När Leif-Ivan är på väg in stoppas han av en köpare.
-Hör nu här säger amerikanen mästrande. Jag är inte här för att glo. Jag är här för att köpa.

-Jaha, säger Leif-Ivan roat. (Leffe har en sådan koll. Det är kul att se på.) Den långe jänkaren tar till brösttonerna och säger:
-Du får 135.000 dollar för den röda 59:an. 1,25 miljoner kronor. Jag behöver den. Jag överför pengarna idag.

– Leif-Ivan tittar upp på honom med sitt breda leende och säger. 150.000 (1,4 miljoner kronor)är mitt lägsta pris Bilen är ny! Du får ta den nu eller så får du gå in och bjuda på den på auktionen.

-Amerikanen försöker igen märkbart irriterad. Han är ju här med 1,25 miljoner och får nobben.
– Hejdå, säger Leif-Ivan och går in till auktionen.

Nu är det fullt i lokalen. 1959 Cadillac Convertible ropar presentatören och sedan tar auktionisten vid, buden kommer in och festen har börjat. Borta är bilarna för 300.000 kronor. Ni gäller det miljoner.  –  Kom igen nu säger auktionisterna. Det är det här ni har väntat på hela helgen.   
Cadillacens bud stannar på dryga 1,1 miljon. Räcker inte säger Leif-Ivan och bilen rullas ut.

In med en Biarrittz från 1960. Samma där. Den spärr Leif-Ivan satt nås inte av budgivarna. Ut med den. In med en ny. Han har 78 på lager.  Vi tar en 59:a cab till. En rosa med conniekit och Eldoradokapslar.

Folk är i extas. De springer fram och fotar och tittar.   Ropar till varandra. Ringer. Buden kommer men ingen orkar upp till ”reserven” som det heter på engelska. Den lägsta betalning Leif-Ivan satt upp för bilen. Ett par superbilar till rullar förbi. 
Nu står det folk på balustraderna på båda sidor. Det är rörigt. Bilarna är så gudomligt vackra, stora, blanka och av få tillverkade som denna 1960 Cadillac Eldorado Biarrittz. Buden kommer men amerikanarna har inte stålarna. Leif-Ivan ligger på en nivå de inte kan nå. 
I tältet jobbar Susanne och Cai Garpebo, mekaniker på World of Classics. Snart dags för Chrysler-300-bilarna.

Inne i lokalen frustration. Vad tusan. En till Biarrittz i superskick mitt framför näsan och de kan inte köpa den. 
I händelsernas centrum, uppe på podiet, sitter Kung Leif-Ivan och regerar.
-Men du säljer ju inget, säger jag till honom.
– Nä, det är lugnt. Jag behöver inte pengarna och de kan gott svettas. Vill de ha får de lära sig betala, amerikanarna.

Han skrattar och bilarna fortsätter timme efter timme.
Vilken skön kille vi svenskar har i Leif-Ivan.