Den första egna jänkaren

Hur många kommer ihåg känslan man hade när man stolt rattade hem sin första jänkare?

Jag har nästan glömt den känslan men det har ju gått över 30 år nu sedan den dagen.

Men nu i helgen var jag med yngsta sonen till mitt ex när han skulle köpa sin första USA bil och då kom minnena tillbaka när man såg hans ansiktsutryck när han placerade sig bakom ratten på Cheven.

Allt började med en lång resa från Borlänge till Piteå med en stopp över natten i Timrå där han fick övernatta hos mej. Vi åkte strax före 9 på morgonen tankade upp min Volvo och påbörjade färden- Vi plockade upp en kompis utanför Älandsbro som skulle följa med som ressällskap och drog norrut.

Fina, bara vägar hela vägen upp fast det var i början av december så milena slukades i rask takt. Vi  kom fram strax efter kl 2 varav ett matstopp blev nödvändigt så in i Piteå och jaga fram en pizzeria och en pizza som man kastade i sig.  Tog fram min GPS som skulle visa oss vägen fram till Chevens adress.

Knappade in adressen och började köra efter vad kvinnan i den lilla lådan sa och som vanligt blev det bara en massa svammel från kvinnan i lådan för hon hade hemlängtan tydligen. Hon visade oss ut på E4an igen med rikting söderut så vi tog hjälp av mobilens GPS vilket funkade klockrent. Vi svor en aning över skitgrejer som bara strular men kom fram till slut.

När vi vek in på gården kommer det ut en man som välkomnar oss och visar oss till garaget. Där stod den! En orange Cheva Caprice coupe med den knäckta bakrutan.

Jag har en känsla av att pulsen steg kraftigt på grabben men på Anders och mej var det bara ännu en bil att testa och diskutera runt men V8:an startade med en vrål och gick kanonfint.  Så ut på smågatorna som var en aning isiga med sommardäck för att testa att allt var ok innan vi slog till.

Priset diskuterades neråt och affären blev  klar så nu skulle hemfärden påbörjas och när Anders och jag satt i Volvon så börja vi tala om känslan med sin första jänk och kom fram till att vi hade glömt bort den.

Men en som verkligen vet hur den känslan är han låg bakom oss och spela Rock´n Roll i stereon medans han stolt rattade sin egen Cheva hemåt i natten

Kent Åberg