Jonas Gäverts Bucket list Bel Air

Jonas Gävert började på sin bucket list krypande på knäna. –Mamma, jag skall ha en sån här när jag blir stor, sade han om sin batteriförsedda Chevrolet 57:a. Idag sitter han i en med handen på växelspaken. by Krantz.

Uttrycket bucket list kommer från det amerikanska uttrycket kick the bucket som på svenska blir ta ner skylten, lämna in, avlida.

Bucket list är en lista på vad man vill hinna göra. Filmen The Bucket List med Jack Nicholson kom 2007 och har fått många att göra en egen lista.

På Jonas lista stod att äga en Chevrolet 57:a innan trettio. Vi som är äldre i hobbyn ojar oss över hur dyra bilarna blivit och hur omöjligt det är för unga att köpa modellerna vi hade som unga.

Kolla nu. Knegaren Jonas har ägt massor med bilar. År 2006, med en ungdomslön på 6.000 rent i månaden, köpte han fälgar för 26.000 till sin bil. Allt går.Han var en av de första i Sverige att beställa 20-tummare. -Jag var 21 år då och sade ”sådana skall jag bara ha”, minns Jonas. Han monterade dessa på en 1960 Cadillac, njöt i fulla drag och fick ovett av raggarna var helst han visade sig. Året var 2006. Kanske har vi äldre glömt egna knäckebröds- och blodpuddingsdagar då vi offrade allt för våra Cragar SS.

Den första augusti 2013 var en torsdag. Jonas var vaken i soluppgången. På gården stod hans nyinköpta Chevrolet 1957.

Den ensliga asfaltvägen utanför huset låg tyst. Folk sov och gårdsgruset knastrade öronbedövande under skorna.

Luften var rå och obrukad. Handtagets dagg fuktade handen när han tryckte in knappen och lät dörrens spänst sprätta ut en cm. Känslan var brutal. Han var åter pojken på knä i mammas kök. Minnesbilderna böljade över honom. Från sex år hade det varit en spikrak linje. Vägen hade varit krokig men linjen hade varit rak som en laser. Han fyllde 28 i går.

Jonas hämtade en trasa. Torkade litet, tittade, kände, gjorde inget vettigt. Bara andades närvaron av den femtio år gamla bilen. Det händer här och nu! Borta är förberedelsers ovisshet, stress och yra. Borta är gårdagens forcering med tider, platser, släp, vikter, behörigheter och så den där ”vad-har-jag-köpt-baksmällan” som kommer när kontot nollats och man hoppas bensinen räcker hem. Idag är allt stilla. Bara frid där ögonen följer innertak och panoramaglas. Bara njutning ensam med bilen.

Jonas hade sett bilannonsen från Motorbörsgaraget i Stockholm. 268.000 var priset.

Rätt bil, rätt timing, rätt avstånd. Han avvaktade. Killen må vara ung men han har mer erfarenhet av bilköp än en busslast hundraåringar tillsammans.

Priset sjönk till 240.000. Jonas, som är billackerare till yrket, slipade och målade och slog en koll på bilen mellan korvmackorna i fikarummet. Han läste igen. 355 smallblock med th700-låda lät bra. Niotums Fordbakaxel som var kortad med utväxling 4,10:1 var inget han suktade efter men kunde väl vara kul. Nu när den satt där var det en bonus. Dags för gruvan igen.

Så en dag i vecka 31 hände det. Jonas surfade in och prislappen var 200 jämt. Handen sträckte sig automatiskt efter Samsungen i bröstfickan. En reflex. Tänkt hade Jonas gjort i veckor. Nu kom triggern som fick hans limbiska system att agera automatiskt. En tvåa följt utav fem nollor. Kontakt.

-Hallå, jag heter Jonas och jag köper bilen.

-Det går inte.

-Va!?

– Jag är på väg till Classic Car Week i Rättvik.

-Jamen jag är från Ljusdal. Jag åker till Rättvik då och köper den rätt av kontant.

– Nä, men du förstår inte, jag sitter i en annan bil. 57:an står i Stockholm

-Suck! Lunchen var slut. Tillbaka till maskeringsvagnen.

Den 31:a juli ösregnade det i Stockholm.

Säljaren mötte, efter överenskommelse, tre pojkar utrustade med ficklampor som genomlyste bilen.

 

Under sämsta tänkbara omständigheter provkördes en gammal bil som stått ett längre tag. Spolen i bakaxeln högg och rutorna immade igen. Inget kändes bra även om allt var okey. Bilen svajade på trailern. Jonas hade ett öga i backspegeln i 40 mil. Längre norrut lättade regnet. I Söderhamn körde ett äldre par upp jämsides och tutade.

-Vad är det nu då, tänkte Jonas men insåg att de bara vinkade och gillade bilen. Snart var han hemma. Asfalten var torr. Det började kännas bra.

Två veckor senare var bilen i molekyler. Smekmånaden var över och Duracellkaninen Jonas Gävert arbetade vidare på sin dröm i tre steg. 1 Ny lack och krom. 2 Ny inredning. 3 Kompressor. Worldkustom hälsade på mellan 1 och 2. Supersommaren 2014 med sol tre månader i sträck hade omfamnat Chevan å det grövsta.

All plåt var nu superfräsch. Alla springor och spel åtgärdade. Bilen var plåtren redan i december 2013. Den grundades och fick härda i tre veckor. Sedan klossades bilen, fick ny grund och därefter ny vila medan bakaxeln åtgärdades.

Spacklet sjönk som väntat. Den fick en tredje justering innan den slutligen kunde målas. Det hade då blivit första maj 2014.

Därefter mellanslipades bilen och fick mera klarlack. Sedan började återuppbyggnaden av en kaross i delar.

-Bilen är en 210:a men jag tyckte Bel Air kromet på bakskärmen var så läckert så det åkte på, sade Jonas.

Den nionde juni besiktades bilen och den 14:de juni rullade den på Ljusdalscruisingen. Det blev första pris direkt på den tillhörande utställningen. Därefter plockade den flera pokaler i Krantz Challenge. I Hudiksvall var den med till semi och i Rättvik gick den till eight outstanding i en mördande konkurrens. Nu är den bokad till utställningar.

I vinter skall inredningen till Folke Tagg i Hudiksvall och till sommaren åker kompressorn på enligt Jonas. Han tar steg 2 och 3 i samma kliv alltså, parallellt som garaget byggs ut för tredje gången, nu att bli ett raggarmuseum, samtidigt med heltidsjobbet, familj med småbarn och villa.

-Killen har inte fyllt trettio. Undrar vad som finns mer på hans bucket list?