Hjulskyltning med Micke Ström

Det är julskyltningstider i Härnösand.  Kulörta granar, bjällerklang och gröna Cadillacplogbilar.  Väldigt trevligt. av Lars-Åke Krantz 

Jag står ute på stan med skoteroverall och kamera.  Rapporterandet gäller en helt annan grej när en vingförsedd Cadillac från 1960 kommer runt en snödriva, växlar ner och virvlar upp snörök bakom mig i det den svänger  nittio grader vänster och susar in på en oplogad gård mitt framför.

Bromslamporna färgar den vita snöröken röd, kromet kavlar nederbörden framför sig och Kelsey Hayes ekefälgarna begravs till hälften i densamma.  Den spegelgröna Cadillacen från 1960 hoppar som en glad hund i pudret, vänder runt och visar sitt bredaste leende med en charmig snöpärla i pannan som rinner ner mot vindrutetorkarna.

Jag vänder anteckningsbladet till baksidan och skriver  ”Micke Ström”.
– Jaså vi skall ha en så’n dag, känner jag.

Micke Ström är en sån där järnpelare i Hernö Cruisers. Jobbar hårt för andra .

Till vardags kör han grävare och på julafton slirar han ut på sommardäcken i sina jänkare.

– Eller så ställer han upp dom på bredställ i grusbacken när Nostalgiveckan har backtävlingsdag i juli. 
Nu vadar han fram i novemberfluffet med en annan omskriven raggare i stan, Peter Bergman (Läs om Peter i  tidigare reportage).

-Öhh, det är vinter, ropar jag. Slakteriet väntar.
Peter och Micke har ett gemensamt garage i stan. Ett gammalt slakteri som de gjort om till trivsamt garage.
– Bästa vinterbilen, svarar Micke. Kanonvärme, drar bra i snön och med vidunderlig sikt. Vill du åka?
De här två långraggarna vet att jag är svag för Cadillac.
– Näe, ljuger jag.

Bilen är ny i stan. Micke har precis hämtat den från en annan namnkunnig bilentusiast i Östersund, Kenneth Danielsson som bara åker i fina femtiotalare, här med sin fru Annica Danielsson (Foto: Andreas Libell)

Sälj- och köppriset var till belåtenhet, bilen bytte stad och båda fick en ny kompis dessutom.

Men är det en Seville Micke? Cadillac från 1960 erbjöds i olika utrustningsalternativ.  Grundmodellen hette Series 62.

Sedan kom De Ville och högst upp Eldorado i detta fall med tillägsnamnet Seville.

De karakteristiska svepande listerna på sidan samt det stora kromet som löper längs hela underkanten säger att det handlar om en Seville.

 Kromet på soffans sida luktar Seville liksom pedalernas kromsargar.

Bilen är målad för många år sedan men håller en hög lyster utan bortslagna färchip och färgsläpp

Färgen är Inverness Green. Gummilister och sydda lister sitter där de skall och bilen går tyst som en dröm.
– Ja, jag föll för frestelsen ja.

Nä, det är ingen Seville. Det är en De Ville som fått Eldoradotillbehör i efterhand.  Fälgarna heter Kelsey Hayes och kunde fås som option vid vid köpet.

Idag tillhandahålls de klassiska  fälgarna av flera tillverkare.
– Alla är lika fina nya. En del ser lika fina ut efter fem år medan andra är rostbruna.  Se upp vid nyköp, tipsar Micke.

Ingen AC-bil som synes men motorn spinner stilla som kissemissen.  Generatorn har kommit till på senare tid då Cadillac original var en klump på tio kilo som levererade likström.  Originalet funkar bra det också om man håller laddningsrelä och kol i trim. En smaksak.

I bagaget hittade vi originalbeklädnaden till framsoffans sida.  Uppseendeväckande välbevarat bagage.  57 år gammal.  Vilken kul bil!

Kul bil ja, det tyckte blomman också, säger Micke.  Han byter ofta.  Nästan till varje säsong. Nu står en Cheva på gården också. En nylackad vinterbil. Han hade en svart Cadillac 1960 för några år sedan.

Den trivdes tjejen i. Efter det har hon stannat hemma. Pontiac caben från 1965 vägrade hon sätta sig i.
– Ful bil, sade hon från balkongen och vinkade farväl när Micke ville cruisa.
– Hon kallade den trampolinen, berättade Micke.

Hur gick det nu då när du kom hem med den här i förra veckan, frågade vi så klart?
– Hon tittade ut genom fönstret på Thulegatan, öppnade dörren, sprang ut, hoppade in i den och kurade ihop sig i framsätet, sade Micke Ström.
Ord överflödiga.

En kul grej hände i Östersund när Micke skulle titta på bilen. Dåvarande ägaren Kenneth Danielsson mötte upp och de åkte gemensamt för att titta på bilen som stod inomhus.  Då säger Kenneth.
– Japp, nu åker vi till slakteriet. Jag har mina bilar i ett gammalt slakteri.
– !!!

Därifrån var det nästa klart direkt kändes det som.  Nu väntar många sköna mil i Cadillacen från 1960. Dashen skall lyftas,  nya högtalare och en ny retrostereo skall monteras i vinter.

Snödrivorna är tre meter höga i november men bilen ser happy ut .

-Det är ju bara vatten, konstaterar ägaren  och tar en provsväng på raggargatan nummer ett i stan, Nybrogatan.

Micke Ström körde en egen hjulskyltning i väntan på Julskyltningen 2016.