I avsnitt 1 behandlade vi de vetenskapligt bevisade egenskaperna hos sjukdomen nostalgi och vad det betyder gällande frågan om vår hobby har ett bäst före datum infallande med mattematisk automatik. Därmed lämnar vi teorin och övergår till olika delar av det praktiska utfallet och vi börjar med en demografisk överblick.
Raggarrörelsens och bilhobbyns demografi kan ses bärande då antalet utövare har betydelse för dess uttryck i framtiden.
– Man kan såklart hävda att vår hobby aldrig dog så länge fem uppstoppade raggare i en Kromvicke på Nordiska Museets folklivsavdelning inte städats bort men jag tror jag erkänns medhåll om jag vill erinra att antalet utövare är en icke obetydlig parameter i diskussionen huruvida hobbyn lever eller inte.
Hur gammal är den äldste raggaren?
Vi skall därför titta närmare på vår hobbys demografiska fördelning och då uppstår frågan hur skall vi mäta?
Låt oss först fastställa ändpunkterna på x-axeln beskrivande ålder eller om ni så vill. När vred den förste raggaren om startnyckeln? Enligt hemsidan ”Språkkonsulterna” härstammar ordet ragg och ragga från åkarnäringen och betydde helt enkelt körning av lass eller personer.
Från Anders Lifs blogg: Så en bild från Christer Arthurssons samling. Han är taxichaufför, pappan och farfar var det också. Här en intressant bild från bilstationen på Kopparbergsvägen i Västerås, med det Kaedingska huset i bakgrunden. Bilarna står på höger sida. Men var verkligen Kopparbergsvägen enkelriktad upp mot Stora gatan på trettiotalet? Eller kunde taxi parkera på höger sida ändå?
Taxi först
”Taxi var god dröj” har ekat genom mansåldrarna men det meddelandet hördes under helgdagsnätter och storhelger. Normalt var droskorna överrepresenterade i staden och att få en körning utanför helgerna var inte automatiskt. Man letade kunder. Letade ragg. Man raggade.
Taxinäringen raggade kunder på trettiotalet men det skulle dröja till efter andra världskriget innan välståndet i Sverige lät unga behäftas med egen bil. 1946 kom Fredsforden från USA men därifrån dröjde det ännu några år innan den hamnade begagnad i händerna på unga raggare under namnet Bullforden.
Verktygsboden. Alltid mitt i vår hobby
Den förste raggaren
Låt oss ändå vara generösa och säga att den förste raggaren vred om nyckeln på sin artonårsdag försedd med egen bil redan 1946 då kafferansonering fortfarande skulle vara i fem år i Sverige och Europa ännu var sönderbombat.
Låt oss tänka att den förste raggaren fått ihop gummi till fyra däck någon gång efter julen 1945. När snön smällt rullade han ut trettiotalaren, som stått uppallad i tio år, från logen och hällde i den flygbensin som fanns att få tag på vid varje öppet fält som brukats i krigstid.
Den första raggarrundan
En lördag våren 1946 hoppade 36:an igång på 110 oktan och artonåringen skramlade iväg längs grusvägen in till köpingen där han rundade torget två varv direkt efter varandra. Han hade vinkat till henne redan på första varvet och nu, på andra vändan, stannade han.
– Hon ville inte åka men den förste raggaren var född.
Den personen, om han finns, är 92 idag. Där startade allt.
Hobbyn idag
Hur många nittioåringar har vi i hobbyn? Åttioåringar? Sjuttioåringar. Sextio? Femtio?
Hur ser den demografiska kurvan ut? Ökande eller minskande? Lätt som en plätt att besvara. Här har ni dom.
Stående ovationer för Krantz Challenge i Rättvik 2019. Så ser vår hobby ut.
-Men så kan man väl inte göra?
-Varför inte?
Rätt filter
Alla åker till Classic Car Week. Om inte åker de till Power Big Meet eller Västerås Summer Meet. Gemensamt är att dessa träffar filtrerar. Och det ser likadant ut där. Här finns bara de som tycker det är värt inträdet att titta på bilar. Värt campingen att stanna flera dagar. Värt semesterdagar att offra på cruisingar, utställningar och rock and rollmusik.
Bara att räkna
Här hittar du ett tvärsnitt av hobbyn. Det är 130 folks på bilden. Hur gamla är dom?
Bara att räkna.
Femåringar 4
Tioåringar 15
Tjugoåringar 22
Trettisar 23
Fyrtiotaggare 30
Femtipanners 25
Sextiobastare 13
Sjuttisar 4
Åttio 0
Nittio 0
Nu kan vi titta på den demografiska kurvan över vår hobby anno 2019
De flesta är mellan 30 och 50. Överraskande, eller hur och goda nyheter och det blir ännu bättre. Vilka tittar på Krantz Challenge? Jo, de mer stadgade. De som verkligen är intresserad av bilarna och dess former under ett tillrättalagt äventyr i två timmar.
Justering
Ungarna på Hälla hittar du inte här. För dessa är Krantz Challenge ett sömnpiller. Och det är jättebra. Vår överlevnad är de unga som vill parta, börna och instagramma och de sitter inte på den här läktaren.
– Goda nyheter för det betyder att kurvan är missvisande och borde egentligen se ut så här
En puckel på 20-40 år.
Låt oss nu titta på USA. Där ser det ut så här.
Puckeln är på 60-70 år, flera åttiotaggare och nån på 90 bast. Inga tonåringar eller 20-åringar och knappt de som är 30.
Vad säger oss det här?
Jo, vår återväxt med eparaggare, rockabillykultur och ljudbilar utan puts speglar en arbetarklass-raggarkultur utan motsvarighet på jorden som kommer föra arvet vidare på ett helt annat och starkare sätt än någon annanstans.
Inte mer än rätt.
Inte mer än rätt. Sverige är den genuina raggarlandet när allt kommer omkring. Motsvarigheten finns inte i USA. Den fanns på sextiotalet under några år romantiserad i filmen Sista natten med Gänget men något egentligt, nostalgiskt löpande, underlag fanns aldrig. 
Filmen är och förblir i USA, till skillnad från Sverige, ett historiskt dokument från en svunnen tid borta för alltid.
Sverige har de absolut bästa förutsättningarna för hobbyns fortlevnad kulturellt, geografiskt och demografiskt.
I Sverige en helt annan sak med glesbygden, arbetardrömmarna, dansbanorna, de långa meckarvintrarna, de korta, ljusa somrarna, raggandet och cruisingarna som blomstrar ännu 70år (sjuttio år) efter femtio/sextiotalet och bara tilltar i styrka när allt yngre fyller på.
Sverige har underlaget i bygderna. Ingen tvekan bäst i världen.
Det som kan stoppa allt är bilpriserna, bensintillgången och miljöivrarna.
To be continued . . .
Jag håller på att vara raggare ännu har 2 bilar Dodgar ..
Är 70 till sommaren..men vad gör vell det..
sen är jag kvinna esam med 2 hundar.. Raggar livet sitter i blodet..kommer att göra det alltid…det är en livs stil som man känner sig bekväm med. Lena
Definitionen av ordet raggare finns ju i början av artikeln.
Raggare var jag i mitten av femtiotalet då det var Kungsgatan upp och ner,Lillstugan,Motellet Botkyrka,FMCK Nybohov,Tallis och Böjen, Ni som var med,ni vet.Några år senare upphörde jag att vara raggare då raggen redan var ordnad.
Jänkarna har alltid funnits med och gör det fortfarande men som sagt nu går inte raggen längre
En sak är säker Lars-åke, det du skriver är bara så härligt att läsa för att det stämmer . Då du skriver så dyker det upp minnen från det man va ung! Härliga Minnen av olika rang. men härligt!
Och man fortsätter även idag vi en ålder av snart 64, Still Going Strong…..
Så fortsätt du Lars-Åke att skriva så minnen a kommer tillbaka.
MVH
Kenneth Wallin
Tyvärr kommer kulturen pågrund av prisbilden(över 100000 för en bil)
att försvinna.
Folk har inte råd.
Köpte en Pontiac Firebird cab 1969 för 20000 1980.
Tyärr tungen att sälja då jag blev arbetslös.
Mp vill att detta ska få sitt slut redan 2025 så vi får passa på att cruisa så mycke som går, sen kan vi bara leva på minnen
Se till att rösta rätt nästa val, så miljöpatiet förvisas till glömskan där dom hör hemma.
Underbart! Detta är en folkrörelse utan motstycke. Nu är de karriärister som vill pungslå oss och lägga pengar på menlösa klimatåtgärder snart nere under 4%-spärren. Folket utanför storstaden segrar. För att slutligen citera 130 kilos patriark med skinnväst : ”-bygg en mur runt Stockholm, vänta en vecka och se på vilken sida klösmärkena sitter…”