1957 Vauxhall Victor

Gunnar Hansson i Forsa Harmånger köpte bilen av ”jänta” för några år sedan men han är typiskt en sådan karl om skulle kunna ha köpt den ny 1957. 

Krantz rekommenderar Verktygsboden. Bra grejer – bra priser – bra folk.

1957 gällde fortfarande 1948 års körkortskrav där betoningen låg på förmåga att framföra detta tekniskt invecklade färdmedel.  Inte förrän 1962 viktades körkortsutbildningens betoningen över till att förstå trafikreglerna.

Bilförare under femtiotalet var ofta män, inte sällan med teknisk bakgrund, som Gunnar. En händig och praktisk man kunnig med verktyg och servicemanualer som gärna hade en dunk Castrol i garaget under snickarbänken.

Idag njuter Gunnar frukterna av sitt arbetsliv på en fin och välskött gård i Hälsingland. Med fiskdamm, planteringar och verandor i solläge förfogar han över sommarens timmar tillsammans med sin hustru.  Vant lotsar han oss runt och bilen har han kört fram redan då vi kommer.  Lång och reslig tittar han lugnt på oss där vi svänger in.

– Hej, säger han och därmed är väl det mesta sagt.
Bilen står ju framför garaget och talar för sig själv. Varsågod och knäpp ungdomar.

– Men hur gick det här till, frågar jag.  Hade du en sådan här i din ungdom och ville ha en igen eller?
– Nä, jag köpte den av jänta. Jag tyckte den var fin.
– Jaha.

Nog är den fin allt.  Panoramavindruta och tvåfärgslackering skickar in betraktaren i Tova Carssons och Harry Brandelius tonspråk. 

Här har allt dryftats som är borta numera.

Nylonskortor och Brylcreme.

Antistatrem, kylargardin och högermärke.

Klänningar i brokad och läppstiftskladdiga cigarettmunstycken.   Den borde ha rostat bort som allt annat från femtiotalet. Ändå står den här. Den lilla engelska bilen med vingar och krom och avgasröret som går ut i kofångaren. 
– M-men hur har den bevarats så fin? Gunnar svarar:
– Skepparn som hade den körde bara på sommaren. Vintertid stod den uppallad.  Skepparn hade en Karin som jobbade för honom. Hon fick den.

… och Karin är din jänta?
– Nä, Karin sålde den till en ambulansförare i Jättendal.

Där verkar det också ha gått lugnt till för allt är kvar.   Lyktglasens stenskottskydd jämte en burk bättringsfärg från Vauxhall ligger startklart på hatthyllan.  Inget är renoverat. Bilen har lackerats om men annars är allt orört.

Ingen rost. Laddningsreläets kablar tycks aldrig ha blivit lossade och låsoljan med  fäste är varsam lycka för en huvöppnare 2017. 
-Men vad har du den till då?
– Gunnar rättar till kepsen och ler vänligt.
– Jag lämnar in den på verkstan och åker och besiktar, det är väl det.

Sommaren är här och ”gardina” är nere.  Det nya batteriet har fått bekanta sig med Lucas elsystem och dess plusjord.  Bilen har dubbla bromscylindrar på varje hjul. Gunnar Hansson knövlar in sig i framsätet och vrider om nyckeln. Vauxhallen startar omedelbart.

På broschyren njuter ett par av utflykten. Jag vill också utflykta.
– Kan vi ta en sväng?

– Hrrm, jo vi far väl till bönhuset och vänder.

Det är en liten bil.
Gunnar hittar vant växlarna och landskapet utanför börjar röra sig.  
Magin kommer vid 40km/h. Gunnar börjar le och så även undertecknad. Nu åker man BIL.  Ljuden, lukterna, fjädrarna i sätet, instrumentbrädans välvning och ljudet !! Morret från motorn där framme. Motorn som lever och luktar och andas för oss framåt i allt mer svindlande hastigheter.  Gunnar drar i trean och tioåringen i mig vaknar. Flytta er cyklister och gångare. Undan hästar och mopeder.  Bort Folkvagnar och Djungeltrummor. Vi kommer i en ny  Victor från Vauxhall! Vi på väg in i framtiden och …. Gunnar svänger vänster ner på bönhusets grusparkering.  Jag nyktrar tillbaka till september 2017.  
-Jomen, den går ju bra, säger jag tråkigt.

Hemma igen läser jag lydigt och öppnar den korta dörren.  Fyra dörrar på en sådan bil ger smala insteg.

Startnyckeln sitter till vänster.  Handbromsen till höger är verkligen av modell krycka.  Jag kan höra ljudet av den dras upp när jag vill.


Victor  var den enklaste i serien Victor, Velox och Cresta men en påkostad innerbelysning hade den välutrustade engelsmannen.  Lampans lins för tankarna till konditorier och jukeboxar.

Vauxhall Wywern ersattes 1957 av den nya Victorn. Karossmodellen fanns mellan 1957 och 1961. 390.000 bilar tillverkades under den tiden. 
Både före och efter hade Vauxhall en europeisk framtoning men just 57 – 61 var de starkt influerade av det amerikanska bilmodet. De nya, blanka, orginalliknande torkarna hittades på Biltemas båtavdelning.
Vi tackar Gunnar för att han fortsatt vårdar den vackra bilen som klarat 60 år på ett lysande sätt.