My way AND the highway.

Dags för en miniroadtrip. Vi stämplade ut från kylan på Fitness Center och hoppade i klibbiga cabbar mot State Road 80.  

Gymet var värdelöst. Jag var less på att ha gått från starkast tills svagast. Pojkarna blomstrade och jag var en skinntorr gubbe på 61. Krantzarna bara flamsade dessutom idag. Vi stämplade ut från kylan och hoppade i heta säten.
Alfred har en Mustang GT och jag har som alla vet en trimmad Bonneville. Vi svängde ut på Santa Barbara Boulevard och tryckte fullt. När Mustangen vrålade till stod Bonnevillen stilla. Pojkarna vinner igen. Livet är grymt på slutet.

När småkalvarna hade tömt sina shakers och jag min Coca Cola drog vi ut på miniroadtrip. Det här är landet där familjerna leker, så även vi.
– Åttian, kommenerade jag.
Ja gillar SR-80. Ännu mera landet. Ännu mera vischan. Här leker pappa och mamma med junior i knäet. In i träsket där man hittar fynd och junk och skatter och skräp.  
Flipp eller flopp beror på betraktaren. Utanför en gammal flyghangar stod den. F150:n med smala traktorsvålar.

Backen brände och eftermiddagen flöt stilla bakom fördragna gardiner. I Sverige var det snörekord. Här stod molnen stilla och gräset kämpade med att hålla sig grönt mot den eviga solen.  
Hupp, stanna.  Vitmålad ähh, öhh skolbuss men vänta , sheriff’s office? Är det en gammal fångtransport som blivit sightseeingskuta … fast hästramp bak? Som svensk blir man åtta år, kan inte tyda signalerna och fattar nada igen. Skööönt. 
Åhh,  en gammal Suburban. En sån som Myran och jag hade när barnen var små. Flickan och pojkarna klättrade runt i lastutrymmet, lekte, läste och bäddade ner sig. Fint att veta att de fick växa upp rymligt, fria från paragrafer och pet. 
Jeepen var krallig men pojkarna var mer intresserade av garaget. Adress: 8910 Fork Drive var till salu. Vi tog en titt så klart men sedan blev det för hett. När vi körde förbi en Shoot Straight Gun Range blev det stopp på alla fyra hjulen.

Vad ska vi ta nu då? 9mm Baretta eller 357 Magnum? 
Det blev en revolver. Alfred som gjort lumpen som Norrlandsjägare kände sig hemma.  
Lillbrorsan fattade snabbt. Så ser en 357 Magnum ut i avfyrningsögonblicket.  Pang och bom och krut och eld. Efter en timme och 100 skott är man bedövad i händerna och alldeles nöjd. Ut igen.

C10 med raka rör  i ytterfilen.  De stora däcken gick trögt mot underlaget och V8:an fick jobba. Hördes en kilometer.

Så blev det rött och vi fick chansen att njuta av vyn och bluddret en gång till.  Gratisunderhållning. Tack pojkar där uppe i hytten.En bilaffär med raggarjärn från Jänkidonien. Plymouth Belevedere med dubbla utblås luktar bigblock. 
Patinerad Dodgepickis  lyfte parkeringen.

Kul att se en Fairlaine med årsmodellen i hörnet precis som på alla moderna salubilar fast   08 och 14 är utbytt mot 56. Upplyftande.
Chryslerbil, Fordbil och i hörnet en Cheva. Bara att välja. Vi åker vidare på bron över Caloosahatchie river.

-Va! Jaha, bilträff här tydligen. Högergir och . . .
… kromad kompressor-GMC med diskreta flames, omsydd inredning och flaklock. – Ja tack!

OJS! 23.000 green ones  för en röd, rak 1964 Impala med 396 BB. Snart står dollarn i 6 kronor igen. 
Det beror på hur man riktar kameran i motljuset men slår man ihop två bilder ser man grejen. Solen går ner. Klockan är kvart över sex. Ingen brådska. Ljuset försvinner. Värmen stannar.

Florida är somrigare än alla andra delstater och det innebär bästa platsen på jorden med bilar, träffar och evig sommar.

Sluta dega nu. Gör det du drömt om. Livet är kortkort. Gunnar hjälper dig med allt.

Dags att glida.  $ 12.000 för en sån där Clint Eastwood Torino.

Snart hemma men rött ljus på Skyline Boulevard och grabben i framsätet kör kromad armbåge. Vilket hundliv.