– Hej hallå, vänta! Krantzen är inte lika snabb som förr men Mercan stannade. Vissa bilar blir bara snyggare med åren och denna 1967 Mercedes 200 D hör definitivt till dessa.
Bilen var full med vackra människor med ett helt liv kvar till bäst före datum. Alla fick kliva ur. Gubben med kameran viftade och gormade.
– Tjohoo, vilken lyckad sammansättning. Vem har byggt? Vem äger? Vem kör?
Rensad stötfångare, Baby moons och blåmetallic skickar kraftfulla signaler och författaren noterade att bilen inte steg nämnvärt på fjädringen när fem stigit ur. Sänkt alltså. Svart grill, infällda blinkers och strålkastare i samma ton som karossen. Det blir bara bättre och bättre. Här har någon tänkt.
Jimmy Taxén erkänner. Det är hans bil. Vilken buse. Rocka till gubbabilen på det där sättet. Bilen som älskades av bönder i gummistövlar med farmartank bredvid traktorn hemma. Bränslet kostade 20 öre litern och det tog 20 sekunder till hundra. I detta sken, på denna åker, denna dag har den till och men Coca Cola-look över bakaxeln, aldrig tidigare noterat.
Bara clean and lean och rent ut sagt asball. Vad har du gjort åt bilen Jimmy?
– Köpt den
. . . ?!
– Köp den precis nu från Söderhamn.
Jag tittar in på den vita ratten, de svulliga sätena, den stående hastighetsmätaren och det NYA för året, golvväxelspak. Jag blir så glad att det finns folk som plockar fram det bästa ur kaross och linjeföring.
Jamen titta! Original hög som ett hus, fyrkantig som en matlåda och grå som en sovjetisk tisdag. Man tror inte det är samma bil. Jimmys hala, låga, svepande cruiser där man inte ändrat mycket men trollat ner den med sänkt fjädring, djupa fälgar, white walls, påkostad metalliclack, flake på taket och och falska lakepipes.
DETTA kan vara inspiration för tusentals unga läsare av Worldkustom. Rucka loss farfars bil och bygg på det som finns.
Jimmy hade en Amazon och en Cheva pickis också. Bra ögon på den killen. Jag vill fota motorn men det kunde jag glömma.
– Det skall bli en OM 605 inom kort (modernare turbodiesel). Då kan jag skicka en bild, sade han innan gänget öppnade alla fyra dörrarna och ville iväg. Lördagen kallade.
– Right on you lucky dogs. Right on.
