Bilen stod på skroten utan motor 1980. Färdigåkt om det inte hade varit för dragracern Bengt Åkerlund. Han gav bilen 40 år till and counting . .
Barracudan såldes ny i Sverige 1965. Under huven satt en råstark V8:a på 273 cubiktum och hela 180 hästar. Opel Kadett hade 52 hästar. Amazon hade 75. Få bilar hade 100 hästar. Plyman såldes standard med sexa men denna hade V8-märkena på framskärmarna. Det var en best med en galen effekt 1965. Den skulle byta ägare i genomsnitt vart annat år fram till 1980 då några ungdomar från Västerås köpte bilen och skulle trimma 273:an. De kom till Sundsvall när motorn rasade och nu lämnades bilen bara efter vägen.
-Vi skulle till Piteå dragracing när vi såg Barracudan stående efter vägen,minns Bengt (t.v).
Den hamnade på Åkessons bilskrot. Tillbaka efter Piteå funderade Bengt på bilen han sett.
Vid det här laget åkte han Dodge Van i jobbet. Han hade börjat som reparatör åt NCC och jobbat i fem år. 
35 år gammal hade Bengt ett gediget, mekaniskt kunnande som reparatör efter vägarna med allt som hade motor företrädesvis asfaltmaskiner med ett distrikt från Härnösand till Skutskär och in till norska gränsen.
-Det var 4 dagar utomhus, långa resor och långa dagar, säger han vid det soliga trädgårdsbordet på tomten i Sundsvall.
På fredagarna renoverade han växellådor åt Calle Hansen på Hansen Racing. Bengt har en av de första kundnumren.
-Det blev fruktansvärt många lådor under 20 års tid, minns Bengt.
På helgerna meckade han dragracingbilar.
Han stod på Åkessons bilskrot och tittade på Barracudan som var fin på alla vis men med skjuten motor.
– Jag köper den utan motor för 3.000 sade Bengt och Åkesson nickade.
Han fortsätter berätta:
– Motorn hade jag ju. En 318 som jag hade bytt åt mig ett fyrportsinsug till och större förgasare. Den åkte ner i Barracudan. Tillsammans med dubbla avgasrör och litet justeringar gjorde den 14,2 162 km/h på direkten.
– Bilen var rostfri och oj, vad jag har kört slalomungar i den. Dottern var 4:a i Sverige ett tag.
Man fäller bara ner ryggstödet så har man en kombi. Jag har kört järnbalkar i den med öppen baklucka.
– Man fäller bara ner här så är det öppet ända fram. Här har Västeråsarna målat. Huset köptes fem år innan och allt material har åkt hem i Barracudan.
– Den står alltid ute och på 40 år har jag kört 44.000 mil utan en hostning.
Nu har Bengt, bördig från Gnarp i Hälsingland kommit igång.
– Jag har bara bytt bromsbackar tre gånger. Trummor är mycket bättre. Skivbromsarnas skivor rostar, oken kärvar och man får byta belägg hela tiden. Här rullar bromsen skyddad inuti bromstrumman och håller hur länge som helst.
– Folk byter stift hela tiden och jag skall säga, ett tändstift håller 30.000 mil. Jag har bytt stift tre gånger på 40 år och jag har alla kvar. Det är inget fel på dom. Ändå kör jag dragracing och backtävling med Barracudan.
Den gamle mekanikern svävar inte på målet.
– Barracudan har gått totalt 76.000 mil. Jag har aldrig bytt kulbultar, stötdämpare eller hjullager. Stötdämparen lossnade en gång. Jag satte dit en ny gummibussning och monterade tillbaka.
Du, de ringde från bilprovningen. De sade att jag måste ha fått fel CO-värde och ville jag skulle komma tillbaka. Kolla här.
Bengt plockar fram ett papper. CO 0,1 står det.
– Ha, ha Barracudan är en miljöbil så god som någon.
Skruvat har han gjort alltid. Åt sig själv och åt andra.
Albumet är fullt med bilar han optimerat.
– Håkan Viklunds Corvette. Bilden tagen på Dyket i Kvissle. Den där hade en 427:a. På papperet 435 hästar men vi fick ut 550 bromsade hästar ur originalbilen.
Bengts minne är knivskarpt.
– 12,2 201km/h , säger han.
Bengt är fortfarande stommen i sonens bil.
Chassie och växellåda har Bengts signum plus att han är och fingrar på allt annat.
Läs mer om tre generationer dragracers här.
Jag vänder blad i albumet. Sommaren 2020 visar sig från sin bästa sida i sydsluttningen.
Traktorn vi hade orkade inte med i uppförsbacken. Den ville stegra och åma sig.
– Jag hämtar Barracudan, sade Bengt och si, lasset följde med som ingenting.
Orden flödar fritt fullt utav mekanik och fysikaliska lagar och datum och årtal och reparationer.
– Såg du dragkroken på Barracudan, frågar han.
– Ja, jo, näe, svara jag.
– Men sååg, du inte! Jag har byggt den så infästningen gör att bakaxeln pressas ner mot underlaget. Det var därför Barracudan med sina små däck kunde dra timmerlasset. Han vänder blad och nu ökar han.
– Tyskarna smackar bara ihop motorhalvorna. Det får man inte göra. De måste arborras. Det är därför alla WV-motorer är slut. Lagrena sitter i lättmetallhusen litet hur som helst.
– Original är kompen på sju kilo.
– Jag kapade cylindrarna och fick upp den till 9,2. Då vaknade motorn kan jag säga. Den drog 0,6 liter i milen och skrek på Årskogen när jag varvade ur den och den håller än. Sitter i en Beach Buggy som reser på framhjulen när man drar i tvåan.
Jag tappar taget i floden av minnen och blicken glider undan på den fint hållna tomten med boningshus och förrådslänga men under trallet skymtar något.
Vad är det där , frågar jag.
-Växellåda Chrysler New Yorker 1959 , svarar Bengt. Ha, ha en gång när jag ringde Hansen Racing slog en ung telefonsäljare upp mitt namn och fick se kundnumret.
– Hur gammal är du, flämtade han.
– 85, brukar jag säga, plirar Bengt, som är en motorpojke på bara 75 år.
Bengt har gjort allt. Som 15-åring som lackade han skärmar till bilar med en Typhoon dammsugare med glaskopp. Året var 1960.
Men nu skall du sälja Barracudan och sluta böka med tunga växellådor och . . .
Han vill inte höra på det. Han avbryter.
– Du måste se sonens garage, säger han. Nova 66:a . 7,51sek 301 km/h .
– Ja, jo men först vill jag se ditt, kontrar jag.
– Har inget.
– Har du inget!?
– Nä, mekboden är bakom dej men den vill jag inte släppa in dej i.
Men snälla! Vi vill ju se mästers tillhåll!
– Vilket larv, säger han och ler.
Kolla på den dörren. Genuin historik.
Bara en kan vistas därinne i taget. Här igenom har alla växellådor, alla raceprylar, alla chassiemodifieringar passerat under 45 års tid.
Jag plockar upp en ring från golvet och håller upp.
Chrysler 727 lamellpaket, säger Bengt. Till höger förgasarhyllan. Ner till vänster ett verktyg. Jag vågar inte fråga till vad.
Jag drar mig mot bilen. Dags att tacka för en fantastiskt timme.
– Du vet sen kom turbon. Jag tog en från en Scania och satte på en BMW. Den gick också 201km/h samma som Corvetten.
Sitter nu i bilen och skall till att vinka genom öppen bilruta.
– Jag byggde en motorcykel på två dagar men femhästars gräsklipparmotor. Den gjorde 70 knyck här på gatan.
Bengt Åkerlund. Massivt kunnande och handlag.
