Spontan cruising Sundsvall 6 juni 2021. Hövdingen hade slocknat men Malin såg den ändå, Pontiacen från 1949. – Den tar vi.
Krantzen hade dråsat med sig kamerorna även om kvällen inte var en reportagekväll. Vi var ute med kompisarna Malin och Bruno Svedberg. Malin hade aldrig varit på cruising förr. Jag har varit på tusen cruisingar kändes det som. Mina trötta ögon sorterade in bilarna i divisioner, märken modeller och årgångar.
– Sextiotrea jaha.
Det var då jag kom på att låta Malins nya, friska ögon välja bil för reportage. Vi hade fikat och suttit vid cruisingströget en dryg timme när jag sade:
– Nu får du välja bil så vinkar vi in den för ett reportage.
– JAG!
– Du måste ju skoja!
– Nej, jag skojar inte, Nu kör vi dina ögon, din känsla. Ditt sug. Vad som tilltalat dig ikväll. Litet som Krantz Challenge. Malin bestämmer och inte mina polariserade raggarpupiller. Hon satte sig upp och rätade på ryggen. Det tog bara några sekunder
– Jag vet, jag vet, sade hon glatt och spanade efter bilen hon noterat tidigare under kvällen.
Bilarna rullade förbi. Den här tar hon, tänkte jag. 1955 Ford. Krom, flames och charm. Första gången på cruising. Klart hon gillar den här.
-Nehej, bruden satt tyst som en knarkhund inför en påse Polly.
Ralf Edlund gled in i Malinsiktet. En kille på 70 som vet exakt var nerven går och som bara haft enastående bilar idag i en 1958 dröm i rött och vitt. Pontiac Bonneville cab. Jag sneglade på Malin. Hon kliade sig på benet.
Det åskade på långt håll. Ahh, hon är en racingtjej. Den här smällkaramellen i lilafärgen Plum Crazy är det som fångat henne . Nu kommer hon börja studsa. Malin följer den med blicken men moäpp. Inte den läckerbiten heller. 1970 Dodge Challenger.
– För fasen Malin!
Vad håller du på med.? Ljuset hinner ju försvinna. Är den en nyklassic Chevy du fastnat på alltså? Inte 55-56-57 men väl en 62-63-64 som den här sänkta coolingen?
Då ser jag den. Såklart. Den Sluggern. Den som sopar mattan med hala linjer artontummare och läppstiftsröd lack. Jag står beredd att stoppa 65:a Bonnevillen.
– Där är den, säger hon.
Jag visste det, kollar över axeln på henne och skall till att . . . men hon pekar på en annan bil.
– Där, där DÄR, ropar hon.
Fixar allt krom, rostfritt till din bil. BÄST.
En grön 1949 Pontiac med chrome reversefäljar och baby moons stannar på övergångsstället och jag slirar ut på bootsen och vevar som besatt.
DEN bilen hade hade Malin Svedberg sett under kvällen och hon visste exakt vad hon skulle titta efter när hon fick bestämma. Säg hej till Mats Elmén och hans 1949 Pontiac Chieftain DeLuxe.
Här ser man tydligt karosskiftet från efterkrigstidens 48 som var en omstylad förkrigsbil. Detta är en helt ny kaross med den vilda idén att låta bilens framskärmar integreras i karossen. Flång nytt 1949. Bakskärmarna sticker fortfarande ut men de skulle så småningom också inkorporeras i karosslinjen och vi fick de så kallade pontonkarosserna.
Vi tar det igen
1941. Andra världskriget hade pågått sedan 1939 men USA ville inte blanda sig i. Bilarnas skärmar stack ut ifrån karossen. Så hade det alltid varit och att tänka sig något annat väldigt futuristiskt.
1946. Andra världskriget är över. USA kastades in i kriget när japanerna bombade Pearl Harbor 1942. Biltillverkningen slutade tvärt och man tillverkade enbart krigsmaterial. Årsmodell 46 är en snabbt tillfixad 42:a. Framskärmen har dragits ut att nästan möta bakskärmen och skapa en hel långsida.
1949, Mats Elméns bil. Framskärmen går jäms med dörren. Otroligt coolt för nybilsköparna 1949. Waow, vilken fantastisk idé.
1955. Även bakskärmen integrerad i karossen och huven har krupit ned mellan framskärmarna men tillbaka till kvällens bil.
Mats Elmén är en skön föryngring av hobbyn. Här står han i sommarkvällen 2021 med sin första jänkare.
Bilen hittade han på Blocket och som backup när den slutar ladda har han ingen mindre än Lars Lindgren, en fullkaliber bilguru med underskön 1952 Cadillac.
Malin tittar in i bilen.
– Oj, så vackert säger hon och visst har hon alldeles rätt.
Motorn är en V8 faktiskt. Japp den mullrar lågt. En Chevrolet 305 V8 med 350 automat har hittat in under huven och låter Chieftainen rulla vackert mellan björkarna.
– Det är litet att göra här och där men jag har garage och den går bra så läget är under kontroll, säger Mats.
Framvagnen är original fast sänkt och bak är den också så sänkt plus att den har hi-jackers så man kan välja höjd och hårdhet på gammalt raggarvis.
Bilen har setts på flera cruisingar och javisst Malin, den har en skönt tilltal. Runda former, mjuka, klassiska hjul och bra stance. Inte svårt önska er en fortsatt trevlig cruising.
André Dahlberg, Rebecka Bergström och Mats Elmén.
Finaste bil enligt Malin Svedberg även utan lysande indian.
– Kolla kepsar på framlysena, sade hon.
Indianhuvudet på huven kunde man tända. Med allt större parkeringsplatser erbjöds nya Pontiacägare finessen att tända indianhuvudet så man lätt skulle hitta bilen i mörkret när man kom ut från snabbköpet.
Blipp anno 1949.
