När solen stiger och lukten från diken och tegar åter retar våra sinnen är drömmarnas tid inne. Fyll termosen systrar och bröder. Upplevelserna väntar på oss. 
– Ja, det är Idol-Gottfrid. Amazonen ville han ta hem. (Han jobbar förresten sporadiskt på museet ovan nu och förbereder bilar för lack och sätter ihop dem)
EPA-tider.
– Pappa, den här är ju nästan färdig.
Tintade windows och takräcke. Den tar vi snälla.
Vårsnygga’ bilen hos Leffe. Rutinerad trollkarl.
El Camino från Tyskland.
Vad är det här? En minicharger?
Sköna ting gör själen gott.
Skrot som blivit guld
Ta’t lugnt. Ta en Taunus.
Falcon är aldrig fel.
Paket under granen.
Mossa och mäktiga linjer.
Vi går längre in …
Finns det papper på den?
Så mycket att rädda men först en fika.
Gotte har grejer i ryggsäcken. Minnen.
Vad var det vi skulle ha nu då? Jo, en snygg wirestyrning av något slag.
Verktygslådan är hans egen.
Sådär då. Tack Bloms bilskrot.
1959 Apache på 1989 Silveradoram med 4×4 och 6,2 diesel.
Där hamnade den med plastknoppar från Fender Stratocaster … och Chip Foose på handskfacket.
Året var väl 2010.
