Vi var 13-14 år (1977-78) och jagade en rosa Edsel 1958 runt byn på trampcykel, det var det häftigaste vi sett i bilväg. Av: Jan Silèn
Camaro 67
Vi gick i sjunde åttonde klass och granne med en klasskompis bodde en grabb med en Camaro RS 1967, blå med svart vinyltak, där brukade jag och kompisen vara ofta, alltid kunde man ju lära sig nått. Och dessutom var det ju en frän bil med härligt muller och så ville vi ju gärna få åka en sväng.
Mustang 66
En annan klasskompis storebror hade en Mustang -66 och den hade jag fått åka med i, och vilket drag det var i Mustangen när han drog på. Man sögs fast mot ryggstödet och man tappade nästan luften, dessutom var den lackad i svart med massor av mirra och skiftade i olika färger i solen, skitfrän bil var det. Han har Mustangen kvar än i dag och den ser lika ut som i slutet av 70-talet.
Men Camaro ägaren skruvade mest med bilen så någon provtur blev det aldrig, jag tror den var avställd och o-besiktad också.
Då stod den där, den häftigaste bilen jag sett
Men en dag när vi cyklade hem till Camaro ägaren så stod där en stor rosa bil, en Edsel 1958, å WOW, vilken bil, jag hade aldrig sett nått fränare. Det var en från Västerås som var där och hälsade på och naturligtvis så tjatade vi om att få åka med en sväng och det fick vi.
Nu var vi COOL, vi kände oss som kungar. Och Edsel ägaren var inte rädd att gasa och burn outer gjorde han flera stycken när vi åkte med.
Fyrtjuåtta
Det var nått i bilen som hette 428:a som dom pratade om, det var motorn, det var visst nått unikt. På instrumentbrädan var det lackat med en röd Ros, skit snyggt,
alltså vilken bil, det var det snyggaste jag sett. Det var en fyrdörrars bil med breda blanka magfälgar och rejält stukad bak som det skulle vara på 70-talet.
Tjatande och fjäskande småglin
Vi var där och tjatade om att få åka nästan varje dag, vi köpte tvättsvampar och tvättade Edseln i hopp om att få åka, men dom blev nog lite less på småglinen som hängde där jämt. Vi var ute på byn och cyklade en dag och hörde att Edseln var ute och åkte och den hördes väl. Raggarrundan i Gnarp gick mellan mackarna, Esso, Gulf, BP och ”centrum” en sträcka på ca 3,5 Km.
Vi var på Esso och hörde Edseln vid Gulf, vi trampade iväg mot Gulf allt vad vi orkade för att hinna se Edseln. När vi kom till Gulf var bilen borta, nu hörde vi den inne i ”centrum” och vi trampade dit, men när vi kom dit hörde vi bilen vid Esso. På`t igen, fullfart på cyklarna till Esso men när vi kom fram hörde vi bilen vid Gulf.
Man hade bra kondition på den tiden, det hade ju varit smartare och cyklat mot varv mot Edseln då hade vi nog sett en skymt av den. Camaro ägaren hade nu fått ordning på bilen så den gick att köra men den var ju avställd så han skrapade fram ett skattekvitto på nummerplåten med rätt färg för året.
Men åka i Camaron fick vi aldrig. En dag när vi var där och tjatade på Edsel ägaren att göra en Burn Out, som sagt han var inte rädd för att gasa. Han for ut på vägen och bromsade fast Edseln och gasade och oj vad det rök, hela bilen försvann, husen försvann i röken, bilarna som kom på vägen fick stanna.
En granne kom springande med brandsläckaren och dök in i röken, det var den värsta burn outen jag har sett. Edsel ägaren satt och gasade hur länge som helst, svartstrecken på vägen satt kvar i två år. Jag läste ju tidningen Colorod på den tiden och i ett nummer var det reportage om den Edseln, det var svart/vita bilder i tidningarna då men rosen på instrumentbrädan var med på bild.
Nu blev man ju fast i bilintresset och en sådan bil skulle jag ha när körkortet var taget, det blev aldrig någon Edsel men många andra bilar har passerat under åren.
