Arne kopplar in sonen Björn, målar och börjar monteringen.Hot rods har idag blivit konstföremål som fått egennamn och upphöjts till historia och satts in i Hall of Fame. Mångmiljonbyggen av proffsfirmor där ägarens arbetsinsats är att skriva under checken. Allt det där är ju bra men låt inte det hindra dig från att sätta ihop en ”hembyggd” hotrod att ha kul med, säger Arne som tillverkat flera.
– Det var trots allt så allt började.
– Bygg själv och ha kul i garaget.
Här kan du läsa tidigare avsnitt.
Del 1
Del 2.
Del 3
Worldkustom följer hur Arne kröker till en hotrod i Lobonäs.
Arne har bl.a. en rapp 31:a roadster med klädd aluminiumsufflett, så den ser ut som en cab, allt byggt från scratch.
Karossen har han valsat fram själv.
I förra numret färdigställdes ramen och karossen passades in . Så här slutade tredje delen.
Nu fortsätter Arne. Häng med.
Men vad tusan. Går det bakåt? Nja, en hotrod bygger man tre gånger. Först bygger man den, sedan plockar man isär och målar och sedan bygger man upp den igen för att inte sällan plocka isär efter provkörningar och besiktningar, slutjustera och sätta ihop den en tredje gång.
Golvet gjordes i flera olika delar. Nu svetsas de samman till större enheter.
Bakgolvet under soffan åter från lackering.
Arnes verktygstips.
Hur ofta har inte den lilla klena borren som skall centrera hålsågen smullit av, säger Arne. Mycket frustrerande. Han har byggt en egen hållare för hålsågen. Här borrar sonen björn hål i framvagnsbalken på ett annat bygge.
Kolla den centrumtappen!!! Grov som en fura eller i alla fall 12 mm.
– Man borrar ett 12 mm hål där man skall köra cirkelsågen. Centrumtappen är 12 mm och den går aldrig av. Den håller cirkelsågen på plats i alla väder.
-Jättebra grejer tipsar Arne.
Den tidigare punktade ramen är nu färdigjusterad och klar att helsvetsa.
Slipning förstås så allt ser proffsigt och snyggt ut.
Det är ett ständigt plockande på och av, säger Arne. Tro inte att du är ensam. Så funkar det när man bygger en egen bil.
Plastkarossen får förstärkningar som gångjärn till dörren skall fästas i. Fyrkantröret fortsätter ner i golvet.
Städer har rondellhundar. Arne har en garagehund. Älvis. Japp, den heter Älvis med ”ä”. Här kör man även istävlingen på sjön i februari med samma namn. Älvis on ice. Läs mer om den galenskapen här.
Rotweilern kommer från djurskyddet. Den hade tillbringat sitt liv fastkedjad vid ett element. Den var rädd för allt. Idag trygg och glad hur än det lever om i garaget.
Ramen hemkommen för lack skyddad av TV-soffans plymåer.
TBI-motorn från en Cheva-van kräver elpump och dubbla bränsleledningar. Oljeledningen dragen.
Avgaset på plats liksom mycket annat. Det börjar verka hotrod banne mej.
Från banka och slå till skyddsplats vid monteringen. Alla gamla verktyg skitar plötsligt ner bygget. Kunden har kommit och tittat med godkännande ögon och far och son Arne och Björn Friberg skruvar vidare.
Arnes egna fotstegsförstärkningar ser plötsligt ut att vara integrerade med ramen.
Christoffer går i femman och har redan en egen rod.
Barnbarnet Christoffer är lättare att ha med och rulla plåt än sonen Björn, säger Arne. .
Björn, som själv kan rulla plåt, vill liksom också bestämma över plåten.
-Christoffer är följsam och en bra hjälp som varit med mycket i verkstan, enligt farfar. Rodden drivs med en skotermotor. Framvagnen köptes färdig av kunden men det har varit mycket pill ändå, säger Arne som vill göra på sitt sätt för att allt skall bli maximalt bra.
Kolla panhardstag fram?
Panhardstag är till för sidledes stadga. Man hittar dom hållande bakaxlar. Arne gillar inte tvärställd bladfjäder fram.
– Det blir ingen precision, säger han, men ägaren bestämmer. Panhardstag kan finnas på hairpinupphängning men inte på fyrlink. Arne monterade ett i alla fall på fyrlinken.
-Blir stabilare och bättre, säger han. Gummiklammer med extra slangskydd. Även slangskydd varhelst rören går igenom ramen.
– Och hur många timmar är du uppe i nu?
– De vete fan, säger Arne överraskad av frågan.
– För många säger han sedan. Man kan aldrig ta betalt för alla timmar. Å andra sidan när man konstruerande löpande ser jag det som eget lärande vilket också värt något så alla vinner i slutändan.
Bakslag.
Fribergs hade missat göra hål i fyrlinksfästena för handbromswiren. Svårt komma åt. Tog tid och möda det som hade varit så enkelt innan allt svetsats ihop.
Chevrolet V8an är en 350 tbi från en van, alltså den enklare insprutningen som ser ut som en förgasare bestyckad med datastyrda insprutningsmunstycken.
Det mesta på plats och allt arbete börjar se ut för något plötsligt.
Volvo 140 har ett tråkigt bultmönster som är ”eget”. Arne och Björn borrade nya, gängade hål med Fordmönster. Inga pinnbultar alltså utan fälgbultar i fortsättningen
Sonen Björn Friberg är bra att ha. Fortfarande mjuk i lederna när det skall krypas. Han bygger egna roddar och custombilar tillsammans med pappa Arne. När detta skrivs är ramen helt komplett och allt sitter ”i”.
Vi väntar med spänning på nästa steg i Arnes hotrodskola i Lobonäs men först skall vi ha sommarlov. ”Den blomstertid nu kommer.”