Det finns snart en AC Cobra i varje stad. De oerhört populära sportbilarna, framtagna på sextiotalet av legendaren Caroll Shelby, kopieras idag av entusiaster i tusental, men Björn har en ÄKTA. av Krantz
(Klicka på alla bilder så blir de stora)
Jag skall erkänna. Jag har varit olydig. På Hershey bilmuseum i Pennsylvania USA 2009 petade jag på en. Jag var bara tvungen att ta på en äkta AC Cobra. Jag kände museets chef och var inbjuden att fota fritt efter stängning. Där stod en äkta. Då hände det. Jag tog på den.
Nu krånglar jag med bältet i en! Björn Hagen i Norge har bjudit mig sitta in och hjärnan har kollapsat. Vi är utomhus liksom. Motorn går på tomgång och hela jag sitter i en äkta bil. Bredvid står en björk och glor. Allting är overkligt.
Den lilla, lätta tävlingsvagnen rycker till och 60 står det på mätaren direkt.
Vi stod still för en sekund sedan. Motorvarvet har knappt gått upp! Vägen är en norsk asfaltremsa obetydligt bredare än ett isoleringsband.
Bilskolläraren Björn gör därefter en grej jag inte kan hitta på någon sida i körkortsboken.
AC Cobran vrålar ur insug och sidepipes, hjulen brinner och bilen, som väger under 1000 kilo, accar snabbare än en motorcykel och dänger upp mig i sätet. Den mörbultar mig, kastar runt mig.
Vinden dånar. Livet stiger i pris med kvadraten på hastigheten.
Jag glor med fladdrande kinder på Björn. Vad heter bromsa på norska?
Han har precis berättat hur han brutit nacken av hela kroppen och brunnit upp en gång.
Berättat hur han gjort av med tre liv och kvaddat motorcyklar och bilar inklusive bilen vi sitter i (!) och jag tänker …
Undrar om jag begravs direkt här i Nordmøre Fylke eller om de skickar hem likdelarna till Gussjö. 
Då stannar vi. Björken står kvar och glor och efter en stund står jag också på benen. Glöm att jag petade på en i Pennsylvania. Jag har idag torktumlats i en äkta 1963 års AC Cobra försäkrad till 22 miljoner kronor och den här norrmannen är inte riktig på en fläck!
Rätt in i bergväggen
Björn köpte bilen 2005 och drog rakt in i bergväggen med den unika tävlingsvagnen byggd i 998 exemplar. Försäkringsbolaget gav Björn några hundra tusen och skulle skrota bilen.
Bilälskaren Björn förhandlade åt sig bilen mot en lägre utbetalning och nu började en återuppbyggnad som format Björn till en av Europas största experter på AC Cobra.
Han är idag efterfrågad som allmän bilspecialist på franska Rivieran såväl som vid våra största bilutställningar såsom Elmia och Oslo Motorshow.
Björn började med att skaffa karosseridelar direkt från Shelby.
Front och akter blev helt ny. Original bigblock är en 427 Ford side oiler alltså en ren racemotor med annat oljegalleri som ger fördelar när motorn skall gå för fullt på racingbanorna och g-krafterna på ovalbanan pressar oljan åt ena hållet i motorn.
1963 fanns inga 427:or i AC Cobra men Björn valde ändå en bigblock aluminiummotor från Genesis som tillverkar cratemotorer till Ford. Han valde, som många andra, 428:an som bas och han ville ha den i aluminium.
Även vattenpump, topplock ( Stage 2) och insug är aluminium. Motorn beställdes strokad till 482 ci. och gav direkt ur trälådan 586 hk och overkliga 868 Nm i vridmoment. Det är mer än en Scania!
Björn, som kan varenda skruv, kunde ändå inte hålla fingrarna i styr. Han justerade litet till och åker nu med över 600 hästar.
”Det skall se original ut men det gör inget om det är bättre och mera”, är hans filosofi.
En Holleyförgasare skall det sitta på toppen och ser ut att göra det också men ingen Holley 850 dubbelpumpare som förr i tiden.
– Hmm, är det en Quick Fuel då säger jag, det populära märket i USA som bygger Holleykopior fast bättre.
– Bättre upp, säger Björn. Det är en Holley 850 Ultra HP. Holleys eget svar på Quick Fuel och alltså en kopia på kopian av sig själv fast ännu bättre.
Baljan runt gasaren är Shelby men under sitter ännu en osynlig tweakning.
En entums laserskuren distans har monterats mellan fuggen och insuget.
– Bara den ensamma plattan ger 20 hästar och bättre vrid, säger Björn.
Det går fort uppåt i dessa motorvolymer. Tändningen är MDS. Kompressionen 10.5:1
Växlar gör han med Fords fyrväxlade Top Loaderlåda (Stora Rugen).
Björns låda har dessutom aluminiumhus vilket ”inte finns” enligt kännare men Björn har en hur som helst.
Bakaxeln är från Shelby och är delad. Huset är från Shelby och innanmätet är en DANA 44. Utväxlingen är 3,54:1 med diffbroms. Fjädringen är original Shelby individuell med coilovers.
Bromsarna består av skivor original Shelby runt om. Däcken Goodyear Eagle diagonal. Diagonal alltså, radial fanns inte 1963. Fälgarna Hallibrand med knock offs 8×15 fram och 10×15 bak. Notera snabblyfthänkena som satt fram och bak på racebilarna. Man bara bröt upp dom i depån. Av de 998 var inte alla racebilar. Det fanns AC Cobror för gatan, semi-tävlingsbilar och rena racebilar.
Snyggt och prydligt. Två 6-volts Optimabatteier och bränslepumpar i bagaget.
Bilen har vunnit mängder med priser och numera avstår Björn från att tävla i bedömningar till förmån för andra.
Jättebucklan i garaget, Amcar Trophy, är Norges finaste utmärkelse och säger allt.
Björn Hagen har ett välfyllt garage vid vattnet där han hjälper andra att färdigställa sina Cobror.
I garaget står också en Jaguar, en motorcykel och några andra ovanliga bilar.
Fyllda sextio kan han göra det han gillar mest. Dricka kaffe i garaget, skruva i sin egen takt och prata bil med vänner. En go gubbe. 
– Åker med bilskollärar’n gör jag dock aldrig mera. :O)
Läsa mera om Cobra
