Impala-63. Jämte Cadillac 59, Impala -65, Camaro, Corvette, Mustang och några till den mest omtyckta och mest representerade i amerikabilsfloran. 
Impalan var redan när den kom 1958 skapad att bli Chevrolets finaste modellserie.
Med namn efter en afrikansk antilop var den predestinerad att pryda det översta skiktet i den amerikanska bilens odödliga märke, Chevrolet.
Ett halvsekel senare kan vi konstatera att så blev det också och det startade här i slutet av femtio- början av sextiotalet.
Terje Engvik från Kristiansund är återfallsraggare och linjerna sitter i. När han åter igen sökte en bil som passade honom fastnade ögonen på annonsbilder från de ljuva åren omkring 1960. Vinteruppställning hade han ordnat genom att bygga ut garaget precis så mycket att en fullsize skulle gå in.
I Norge är det sprängning som gäller på tomterna som ofta är vackert uppflugna på fjordens hällar. Terje hade trollat med centimeterna. Plats att mecka var för mycket att säga så ett renoveringsobjekt var uteslutet men en stor bil skulle han kunna härbärgera utan vidare.
På nätet dök den milt custade jättecabrioleten upp. Sänkt, med stora hjul i hörnen, såg Impalan från 1963 ännu större ut.
Den klassiska bakändan i skulpterad aluminium som återkastade skenet från sex bakljus övergick i en spikrak kaross där linjerna dragits ut genom att dörrhandtagen rakats av. Dörrspringorna var perfekta och droppade spindlar fram såg till att hjulen kröp upp i hjulhusen.
Återfallet skulle ge Terje en ännu fetare och mer uttalad bil än vad som var möjligt ”förra vändan”. Det kallas utveckling.
Men utschasad airride där Boydfälgarnas hål lät betraktaren ana godsakerna innanför flirtade Impalan med Terjes plånbok som lade sig på rygg vidöppen.
– Impala 1963 är en klassisk bil, säger Terje och fortsätter.
-Jag har haft en period med MC men idag är jag tillbaka där jag började. Jag köpte den i juni 2015 och det här är jag.
Vi tror dig Terje Engvik. De liksom …syns. Bilen är nyckelfärdig i mycket fint skick men inte så att den inte går att köra med utan att vara orolig. En snygg jänkare att bruka.
– Jag är väldigt nöjd, säger han igen.
Den djupa intrumentbrädan var ett lyckodrag från Chevrolet. Den ger ett sofistikerat, hemligt intryck där den lojt sträcker ut sig i natten. På Terjes bil än hemligare med moderna, digitala instrument som glimmar i djupet.
Hela inredningen är tilltalande, färgmatchad med karossens Inferno Orange Red, en modern Camarofärg.
Svart och röd i alla stycken. En klassisk Cheva med sex appeal .
Motorrummet är uppstädat med accenter i krom och kromflammor. Notera gravyren i aluminumkylaren. Motorn är en 350 smallblock som fått grejer som avger trevliga 355 hästkrafter. 
Bakom sitter den angenäma TH700 lådan. Som Terje säger.
– En snygg bil att bruka. Till helgen väntar en långstyrning till Oslo Motormässa där bilen skall ställas ut.
Avgasrören mynnar busigt genom kvadratiska utblås framför bakaxeln alldeles lämpligt för att reta besiktningspersonalen litet lagom. Fast idag åker många besiktare själv jänkare så det kanske blir en stjärna i protokollet för avloppet.
Mera modernt. A-armarna är eftermarknads med uppstyvade bussningar.
Ett färdigt bygge har tagit plats i det ”borrade” garaget hos Terje Engvik i Kristiansund, Norge.
Snygg hög . . .
. . . och snygg låg. Terje kan välja efter humör och det har han gjort så till den grad att när detta publiceras har han sålt Impalan!
– Va, har han blivit återfallsknutte nu då?
-Nä, han har kommit för att stanna i bilsvängen.
Om Worldkustom återkommer till de vackra landskapet i broderlandet ska vi berätta fortsättningen och kan du inte hålla dig får du väl kika in på Terjes Facebook. :O)
