Jag är en Cadillac 59:a. Har insett det nu och köpt min dyraste Cadillac 59:a ever.
Jag har köpt tre Cadillac 59:or. Första gången satt jag på tåget med en tennisboll av 1030 putande hundralappar i jeansfickan på väg till Peter Ohlkvist i Mariestad. Året var väl 1989 – jag minns inte så noga. En blåmetallic med nytt krom, svartvit skinnklädsel, kromade strutar och Biarritts-V:en och allt det där.
– Galet vacker bil som var högt över mitt livsmål.
När jag som fjortis på sextiotalet drack Portello och fantiserade om en drömbil såg jag en Opel Commodore Coupé med sexa. Vågade inte ens tänka tanken på en riktig jänkare med V8.
Cadillac 59:an tappade i värde!
Här satt jag i ett spegelblankt rymdskepp i blåmetallic och krom.
Jag hade den till slutet av nittiotalet och den såldes med förlust.
-Japp, du läste rätt.
Det har inte alltid varit enkelt som idag mina vänner när allt stiger.
Luften gick ur hobbyn 1999. Det bara stannade. Priserna sjönk. Där fick jag för mig att sälja FOX:en.
Åkte till Kentucky
2002 såg jag en gul Cadillac 1959 cab på Midsummer Week, Gotland. Det gjorde ont. Till på köpet hade en god vän i Magnus Viklund från Härnösand en röd 59:a med på träffen. Jag knöt näven i fickan åkte hem och köpte en 59:a cab i Kentucky. 
Röd med röd och vit inredning allt i fint skick med ny krom och ny grill, kromade strutar och bla, bla.
Den kostade mig 160.000 kronor klar på gatan i Sverige. Sedan den såldes har olika bilar passerat och jag har insett faktum.
Jag är en Cadillac 59:a och nu har jag köpt en till, min tredje.
Min dyraste och fulaste
Ett bajsbrunt renoveringsobjekt med risig inredning, ostartad motor, obefintlig bagagegrumsinredning och murkna mattor.
För detta har jag pröjsat 190.000 över internet.
-Dum på riktigt, jag vet men det tar inte slut här. Ni skall få följa kalabaliken hela vägen till körbar bil med svenska nummerplåtar rullande på den här snebacken i Gussjö jag bor på och ni skall få göra det i realtid.
Bilen står fortfarande i USA. Kommer ta flera år. Jag har inte ens sett den ännu. Vi snackar bakslag, strul, uppgivenhet, förseningar och kanske, kanske Victory någonstans långt där framme och du är inbjuden till första parkett.
Redaktör Magnus Karlsson på Bilsport Classic lärde mig att aldrig börja publicera ett tidningsprojekt förrän allt är klart ”så man har kontroll hela vägen och vet utgången”. Men jag gillar inte kontroll. Jag gillar verklighetens oöverträffade galenskaper.
Välkommen till nästa projektbil i din kostnadsfria motortidning på nätet.
Cadillac 1959 Series 62 Coupé.
Härligt Krantz! Ser verkligen fram emot att följa ditt äventyr. Lycka till!
Ha ha, ja verkligheten är ofta en annan. Har nyss köpt en ”renoverad” Impala cab och upptäckt att det är en bra bit kvar till den är i acceptabelt skick, men som du skriver vägen dit är intressant och urmanande och dyr. ?
Kommer att bli mycket intressant att följa. Denna kan ju bli en riktig höjdare, tredje gången gillt du vet…
Good luck with the ”new” Caddy Lars-Åke!
P.S. Jag köpte 70:an av dig 1989 och då hade du ingen 59:a ?
Måste ju då få säga, att jag tycker en 59:a Series 62 Cupe
Är mycket snyggare än någon 59:a Cab oavsett skick
Och enligt mitt tycke är kulören unik/snygg
Lycka till me projektet! Den PG
Ser fram emot att se den rulla på våran gata i stan. ???
den har i vart fall hel tutring där sparade du in många sköna tusenlappar…..
Tack för alla engagerade kommentarer. Återkommer med insamling.
– Skoja ba’
Och Lars tack för din kommentar angående inköpsåret. Det stämmer att jag inte minns så noga. (Se krönika i detta nummer). Jag har ändrat inköpsdatumet från -87 till -89 nu. Bra med webbtidning som går att ”sudda”.
:0)
bara att grattulera grabben du står upp för Cadillac 59 lycka till ser fram till att få se den rulla på svenska vägar
Ska bli kul att följa hur den växer fram till en pärla.
Vad skulle bilhobbyn vara om vi lät förnuftet styra? Väldigt tråkig förmodligen.
En ascool bil i en ascool färg.
Lycka till!