Måste en tillfräschning av bilen ta tre år, ruinera samlivet och avslutas med en lack för 35 000? Frågeställningen ledde till Mission 47. Uppdraget var att laga rost, sänka fjädringen samt att lackera bilen, allt på 47 timmar. Inga proffs fick delta och kostnaden fick inte överstiga 10 000 kronor. av Krantz
Fredag kväll och klockan startar. Nonstop till söndagseftermiddag gäller.
Fredag, 17:01 Per (t.h.) gör en Anja Pärson på betongen och sätter ribban direkt i jakten på sekunderna. Samuel går omedelbart på rosten.
Bild aldrig tidigare visad. Kolla den blicken. Samuel Strand, komplett bilman, har sett rosten under och vet att det är hans ansvar.
I förra numret av Worldkustom presenterades uppdraget utförligt samt de fem som var galna nog att anta utmaningen. Nu hade de samlats och stod beredda. Gruppen, där flera aldrig sett varandra förut, hade redan haft sin första kris. De hade samfälligt menat att Krantz intellekt varit jämförbart med sjöns dummaste mört.
Artiga som de varit hade de inte sagt det rakt ut men andemeningen i vad de uttryckt hade inte gått att ta fel på.
-Bara en idiot tror att man hinner byta sparklådor och laga dörrar också.
Nu hade det fixats innan och de fick rätt. Plåtslagaren hade mycket riktigt behövt en vecka för att åtgärda felen. A-stolparna satt inte fast i golvet t.ex.
Nu hängde webkameran i taket, tusentals tittade, grabbarna öppnade sina verktygslådor, porten rullades upp och Buicken in. Klockan var 17:01 fredagen 14 mars i nådens år 2008.
Klicka på bilderna så blir de sumostora. Gäller generellt i Worldkustom
Norrland och västkusten i samarbete. Bert-Ove och Dennis är duon som gjort galna grejer med Krantz tidigare. Det är bara att lyfta luren så kommer dom.
Per har varit under, sedan fram, nu bak. Bert-Ove söker upp och löser problem. -Listen verkar inte gå att ta bort utan att ta ut sidorutorna. Samuel är i svetsläge. Kolla Rabbes drickaback!. De hade med sig sina favoritprylar.
Jäärnet på riktigt.
Bilen hade inte stannat på golvet förrän Härnösandscentern i femman, den blixtsnabbe Per Johansson låg på magen och passade in lyftens armar. Samtidigt slängde sig den offensiva backen från Umeå Samuel Strand och vänsterforwarden från samma stad Björn ”Rabbe” Gustavsson in under bilen för att få grepp på rosten. 48 centimeter insida av sparklådans förlängning mot bakre hjulhuset saknades helt på båda sidor. Dessutom saknades en bit golv på ena sidan.
-Du sade tre decimeter, blängde Samuel åt mig när han sprang in i plåtverkstan.
Ingen rullbräda, rakt ner i smältvattnet Samuel och Rabbe inventerar. Ny plåt måste dit och det fort annars är det kört på en gång. –Tre decimeter bakskärms insida var det sagt??? Det här är ju dubbelt så mycket rost plus att golvet är slut !!!
Blixten Per hade redan plockat ur lyktorna och körde nu muttermaskin på främre kofångaren medan backjätten Bert-Ove Lundgren från Härnösand inte kommit ut på isen än. Han hade köpt en helt ny verktygssats och ryckt med sig den varvid den öppnades och 6228 delar regnade ut på golvet.
-Himla käckt norrland, hördes det på bredaste göteborgska inifrån bilen där den siste lagmedlemmen och högerforwarden i femman Dennis Sepp redan rivit ur baksäte och ryggstöd.
Känner inte varandra. Samarbetar som om de inte gjort annat. Samuel och Per.
Fokuserade kirurger.
Countrymusiken svävade under taket, mörkret lade sig över verkstaden och det blev helg i Härnösand. Här inne varvade lagmaskinen upp i en atmosfär där varje minut räknades. Dubbla migsvetsar sprakade och när de tystnade hördes ljudet från tre slipmaskiners monotona morrande. De hade slutat prata nu. Endast korta lågmälda kommandon hördes.
-”Kan du hålla här litet” eller ”hinner du trycka emot här” eller ”vänta, jag springer runt” och ”tack, nu klarar jag mig själv” .
Rabbe och Dennis
Korta nickar, en sekunds ögonkontakt bakom andningsmasker. Likt kirurger jobbade de tyst och effektivt och jag rös av respekt inför dessa som just landstigit på främmande mark och visste att de hade två sömnlösa dygn framför sig.
Vänster sida färdigsvetsad under. Foten går upp och ner på Rabbe, Samuel har lagat rost i 200 knyck i sex timmar. Dennis har rensat ut inredning bak och rutor och nu gör han som Rabbe.
Mera rost
Problemen tornar upp sig och Bert-Ove dyker, som förutspått, upp där det är som knepigast.
Den trygge har fått ordning på skridskoåkningen. Sidorutorna bak måste plockas ut för att få loss listerna och där möter nya problem .
4000 har nu varit inne på webkamerasidan. Kommentarer görs på usabil.nu och jag skriver i forumet 00:28
”Klockan är halv ett och rosten är fixad under. Dessvärre har vi fått problem. Listerna under bakrutan har aldrig varit borttagna. Originalfärgen är kvar under, plus jord och fukt. Plåten är lövtunn och porig med hål. Vi måste svetsa en hel del som vi inte räknat med. Det här kan bli för mycket.
Rabbe. Ny bekanskap från Umeå. F.d. tyngdlyftare. Extrem kapacitet. Frågade om han kunde ha en säng i garaget. Skulle, från och med nu, komma att slipa i tio timmar genom hela natten.
Härnösand sover. Umeåborna Rabbe och Samuel utforskar en originalbuckla i plåten efter Buicks pressverktyg. –Jag har samma på min Buick 50:a, säger Rabbe.
Per har hittat rosthål i bakskärmen. Jordar med vänster hand, svetsar med höger.
Natt i Härnösand. Rabbes efterföljare. Gottfrid Krantz 12år med lånade skor från garaget om sin nya kompis: -Pappa han ser livsfarlig ut men han är jättesnäll.
Tre slipmaskiner
Foten går på Rabbe. Jag vet inte vad han lyssnar på i headsetet men han har slipat oavbrutet i nio timmar nu – och foten går. Dennis har aldrig slipat förut. Han kopierar Rabbe. En till som kopierar Rabbe, 12 årige Gottfrid Krantz hade tidigt gjort klart: -Pappa jag vill inte missa en enda minut. Han ser ut som en insekt där han står i sin stora mask och slipar huven.
De dåliga skämtens timma. Fika 02:08. –Jag skulle vilja ha en glass som luktar spackel, säger Rabbe. – Jaha, du menar en Glasurit Spackelstrut, säger Per.
Per till Samuel. –Du den här avdragaren till ratten du köpte på Pomona funkar inte. En minut senare hörs en dov smäll i garaget. Per har tagit fram universalverktyget – släggan och sitter med en lös ratt i händerna. Är han snabb eller …
Svets, slip och färg samtidigt.
Ännu ett problem. Filtkanalerna till bakrutorna fick kasseras när de plockades ur och vi har inga nya. Jag sänder ett rop på hjälp i natten via forumet. Jag sitter framför datorn. Tröttheten tär.
Det här gänget har nu varit vakna i snart ett dygn och meckat som galningar i tio timmar. Det ena momentet avlöser det andra. Klockan är tre på natten. Ingen säger något om att sluta. Jag har aldrig sett något liknande.
Det börjar ljusna ute, vi saknar grejer och med den nya rosten är inget moment avslutat. Nu har Per hittat ytterligare hål i bakskärmen som han brottas med. Det här kommer ju inte att gå! Då hörs ett nytt ljud i verkstan. Sprutan! Samuel lägger slipgrund på andra sidan. Jag tittar på klockan. Fem över fyra …
04:05 Det ljusnar ute. Ett nytt ljud hörs i verkstan. Samuel sprutar slipgrund. Se på dem.De vet att de skall vara tillbaka i verkstan om mindre än fem timmar för ett nytt 20 timmarspass. De vet att deras sömn kommer att bli mindre än fyra timmar.
Fortsättning följer . . .
med balansering av diagonalerna (bästa däcket behövde 140 gram) samt en rundsmörgning så blev det en trevlig bekantskap under 2 års fodervärdskap!! Kanske det bör en part 2