Zackar in hos Zacke.

Det störthäller i Hedemora. Vägen är en å. Torkarna tar inte undan. Det här går inte! Undrar om Zacke har kaffepannan på?  Ringer. Tvärgirar in på gårdsplanen. Garageporten går upp. av Krantz
I den här hobbyn har man vänner överallt. Lennart Zackrisson gänglar omkring på betongen med mobilen mot örat. Jag tror han säljer en traktor.  Till vänster står en stålblå Chrysler New Yorker från 1958. Den ser ny ut. Absolut spritt ny ut.

Kollar ner i motorrummet.

– En ostartad Fire Power Hemi, ni vet den där legendariska på 392 kubiktum.

Inredningen är osutten. Ratten osvängd. Zacke stoppar ner mobilen.  Jag slår ut med handen i en ordlös fråga.

-Ja, den där har du väl sett  säger dalmasen.

Inget märkvärdigt.
Jag spärrar upp ögonen.

Han suckar och börjar från början.

En leksakshandlare i Frankrike köpte den här ny. Det var tredje bilen som lämnade bandet. Jag såg den på nätet.
– Jaha, en samlare som inte kört två meter, sade jag?
– Nä, helobjekt, fick jag till svar.

En engelsman skulle köpa den men glömde titta i börsen först.  Bilen hamnade i limbo.

Lennart kollade massor av bilder på olika sajter. De visade rost.  Han tog pluskan från hallbordet, drog till Frankrike, klämde in sig i Paris, köpte bilen och orienterade sig hem.

 

 – Jag fick göra om alla lagningar. Kapa ur, såga, rikta, tillverka, säger han.

Skinkorna var rakvikta.
Raka skinkor? Det lät inget vidare, tänkte jag medan jag funderade på vad det kunde betyda.

– M&S i Skara tillverkade en ny inredning. Dom är bra.  Ja,  sen var den klar.

Tro honom inte
Lennart Zackrisson befinner sig på en annan planet kanske vi ska tillägga för läsare som just köpt en hylsnyckelsats från Biltema och ska ge sig på Firebirden.

Han:
1. köpte motorcykel när han var 13
2. köpte bil när han var 14. Den tvingade pappan honom att sälja varvid han gick i baklås och pratade inte på två veckor.
3. köpte Plymaobjekt vid 15
4. åkte egen 1960 Impala Coupé vid 16
5. gick två år fordonslinjen
6. drev egen bilverkstad.
7. är självlärd under en livstid
8. levererades från BB färdig med utvecklad fallenhet för mekanisk bearbetning i DNA-spiralen.
9. kan göra runda skinkor.
Bilen i bakgrunden är en Imperial Crown från 1959.  Den har han ägt i 17 år. Han betalade den med 13 motorsågar och pengar.
– Jag lagade plåten, fixade inredningen och sedan blev det lack säger gubben med energi som en mopedist.

Den röda cabben är en Chrysler Windsor från 1960.
– Vi tar en sväng säger Zacke.
– Det gör vi INTE, säger jag med en meteorologisk blick genom draperiet av vatten som hänger utanför porten.  Berätta istället.

 – Nja, vadå. Tyskland 2003. Helt i molekyler. Seg renovering. Tog åtta år. Kom ut 2011.
– Ja, nä, åh de, tillägger han och kliar sig i huvudet.
Han vill köra, cruisa, ragga, inte prata.
– Är du en raggare Zacke?
– Tvättäkta.

Nu har ni skymtat en vit grej också bästa läsare och vill såklart veta

Imperial cab.

429 exemplar tillverkade.

Köpt från Oklahoma 2012.

Klar 2015 tillsammans med en nostalgibåt i samma färger.

Prisvinnare.  Alla är förövrigt pokalplockare.  Förläget erkänner han att det är så.  Årsmodellen är 1961.
-Hur gick det på Power Big Meet med denna?
– Andra pris i klassen. Poäng: 47+
Imponerande svit av renoverade bilar.

 – Vad är ditt tips till ” Firebirdägaren som vill renovera”.
Tips? Ja, det är väl att ha en plan och .. ta plåten först.
Ta av krom och detaljer. Börja med plåten, rosten, bucklorna.

Under tiden skicka krom och delar på bättring eller köp nytt eller bättre begagnat.

Riv ur maskin om det behövs. Plocka tillbaka maskin, fixa inredningen, starta, provkör, lacka  .. eller  inte vet jag.  Jag är inget proffs.

Tro honom inte.  
Vädret vägrar ge sig. Vi skall till att gå. Kaffet är på gång. Då i ett hörn !!!
Jag bara slår ut med armen, ordlös igen men ögon som krocketklot.

 – Jamen jag har velat bygga en rod och fick tag i bakskärmar 2012. Nu vet jag inte hur jag skall göra med fronten. Vad tycker du?
– Jag ??
Zacke i ett nötskal.  En fantastisk bilbyggare, så lågmäld, så skön.

– Nu är jag cruisingsugen. Den här vill jag köra, ropar jag!!
Zacke tittar klentroget på mig.
– Du märker kanske att den inte är klar, säger han stilla?
– Jag vill, jag vill, tjatar jag.

Det blev körning ändå. Torrkörning.  En grundbult i hobbyn.
– Tack för en fantastisk eftermiddag i ditt garage Zacke.

– Elva månader från denna bild tagen i maj 2015 var rodden klar, gick att köra och premiärvisades på utställningen Motorrevyn i Bollnäs 2016.
Lennart Zackrisson Hedemora. En mästare i garaget.

Kolla här hur den blev!