02_small

Berättelsen om Cadillac/Cheva bytet

MARYLAND USA. Säljaren av 1956 Chevan, Marty ringde mig sent en tisdagskväll och sade.  – Jag älskar er  1964 Caddy. Låt oss göra affärer.  by Stefan Blautzik, Maryland USA. Översättning Lars-Åke Krantz

stefanWorldkustom Magazine välkomnar sin första amerikanska redaktör i Stefan Blautzik. Vi är stolta att presentera honom och hans berättelse om Cadillac/Cheva bytet.

Varsågoda. Häng med en ung amerikan på hans bilbytesresa med trailer i östra USA.

01
Utan att tveka sade  morbror Chris och jag  ja till erbjudandet.  Vi hyrde en biltrailer hos Uhaul till nästa dag.  Morgondagen kom och jag hoppade in i Duallyn och fick en trevlig överraskning. . Bromsledningarna hade ruttnat.  I 30 graders värme och 95% fuktighet med  Three Crown Shops beslutsamhet kämpade vi in i det sista med att bli av med Cadillacens förbannelse.

Efter att ha renoverat Cadillac 64:an vilket bl.a. innebar två öppningar av motorn och köp av dyra reservdelar hade den blivit stående i garaget i flera månader.  Bilen var bra men inte ekonomin omkring den. Den måste bort. Vi bara borrade på in i bromsproblemet och löste det utan att känna efter.

03
Det tog sex brutala timmar i stekande sol men vi fick det gjort.  Chev pickisen med dubbelmontage (dually) var redo att dra tungt. Chris skrattade och sade efteråt:
04
-”Jag tror Cadillacen gav oss det där för att vi skulle byta bort den mot en Cheva ”.
 05
 Fixat och klart hoppade vi in i pickisen för en femminutersresa till Uhaul som tog 40 minuter på grund av rusningstrafiken. Jag backade till och hängde på hyrtrailern
Jag log fortfarande när uthyraren sade att jag måste göra säkerhetskontrollen först och se så att alla lampor funkade
– F@#$@@#KKKK!!! tänkte jag.
Vi pluggade nervöst i handsken och slog på ljuset. Inget funkade. Mitt leende försvann lika fort som uthyrarens.
– Ni måste fixa det där. Ni har en timme på er sade han med det mest irriterade flin i ansiktet jag sett.
 
06Däckrök fyllde kvarteret när vi sladdade ut från uthyrningsfirman med trailern på kroken. Fyrtiominutersresan hem gick plötsligt på ordinarie fem minuter, vi rafsade runt i kablarna, fann felet och nu då, nu var vi väl på väg?
Japp, efter elfelet var det en lugn seglats. Min svenske kusin Magnus och fyra Blautziks lastade Cadillacen på nolltid.

Magnus tittade på mig med den där blicken ”jag vill köra pickisen”. Normalt hade det inte varit några problem men nu, nu sade jag:
– Du kan köra tillbaka men att köra sista resan och slutligen bli av med Cadillacen, det vill jag göra själv.
Vi körde upp till staden Fredrick utan problem.

 20140625_124012(0)
När vi kom fram välkomnades vi av Marty, en öppen garagedörr och en underbar Chevrolet 1956 som man nästan hörde säga ”hej” tilll oss.  Garaget var fullt med antikviteter och Martys gamla leksaker och cyklar och grejer.

Vi fick rensa för att få ut bilen men efter en och en halv timme hade vi öppnat vägen. Nytt problem var ett platt hjul och ingen kompressor i sikte. Magnus grävde i lådorna vi just burit ut och hittade en fotpump till en cykel!
-Han började trampa. 08

Efter några tusen pump hade hjulet så pass mycket luft att vi kunde rulla ut bilen.  56:an var en dröm som blev sann för mig och att se den ute i solskenet  var en syn jag aldrig glömmer.
11
Plötsligt slog det mig att det var brant upp till Martys garage och att vi skulle bli tvungna att putta bilen uppför.  På trailern såg det inte så märkvärdigt ut men när bilen kommit ner på gatan vägandes dryga två ton, kändes det som att vi skulle rulla en sten som lossnat  från Mount Everest uppför backen.
Med Marty bakom ratten knuffade Magnus och jag den galet tunga Cadillacen uppför garageuppfarten och in i garaget.
-Puh, den var hemma.
10
Men det är inte slut än. Jag hade fått syn på en kassaapparat från 1930 medan vi bökade i garaget.  Den såg fantastisk ut och jag frågade Marty vad han tänkt sig med den?
-Ja men, Cadillacen är så stor och ni har gått igenom allt för min skull och nu står den i garaget så jag kan börja fixa med den så … ni får kassaapparaten men den jäkla grejen väger 300 kilo.
Jag tittade på Magnus som signalerade att ”den kan väl inte vara så tung som 300 kilo”.
Nå, det fick reda på via den hårda skolan.  Marty hade inte överdrivit.  Efter en stunds bökande hade vi den lastad också.
09
När dagen var över hade Three Crowns Shop sitt berömda leende som sträcker sig från Washington D.C till Sverige.  Detta var ett kanonbyte för oss båda.  Marty kunde nu skjutsa sin familj med stil och bekvämlighet och vi fick en turkosskimrade framtid i form av en 1956 Cheva  210  2- door sedan.
12
Väntar nu själv med spänning på vad framtiden har att utvisa i ämnet :) / Stefan.
Speciellt för
sticker

Läsa mer sånt här! Du har kommit till motortidningen på nätet  Worldkustom.com Kolla in resten av månadens artiklar.  Här hittar du arkivet med alla tidigare nummer Ha kul!

sticker

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *