En rod får gruset att knastra bakom mig. Snurrar runt och bara trycker av utan att kolla skärpa och ISO. I ett grått januari tonar bilderna fram på dataskärmen som sommarblixtar från igår.
Ford 32 tänkte jag men nähej. Per Glindås från Söderhamn rättade mig artigt.
– Det är en 1931 Pontiac Coach med Ford 32 kylarmaskering, sade han.
Sexan på 60 hästar är borta för länge sedan och här sitter nu en Cheva SB. Hela bilen var förresten borta för länge sedan.
– ”Den är lyft ur ett kärr”, sade Per.
Så såg de ut 1931. Per började med hotrods tidigt. 1989 hade han sin första.
– En T-balja med Volvomotor, säger han. Den är såld sedan länge. Med denna råa bruksrod verkar det vara en helt annan sak.
Det har letat sig in under skinnet. En tradition sedan många år är dessutom att köra den på nyårsafton.
Japp, när du läser detta har Glindås precis halkat omkring i Söderhamn på sommardäcken.
A-Mek fixar dina lister, gjutkrom och gör nya, omöjliga delar.
Mycket roligt har det blivit genom åren med Coachen och man åker som en kung i den stora bilen.
Pontiacen är byggd i Sverige på riktigt. Under trettiotalet var GM ledande inom bilförsäljningen i landet. GM USA kunde inte svara upp mot efterfrågan och startade fabriker i Europa. I Danmark öppnade man en Pontiacfabrik redan i slutet av 20-talet.
I Hammarby jobbade under trettiotalet tusen man med att sätta ihop GM-bilar.
Plåt- och ramdelar kom med båt direkt till fabrikens kajplats. Löpandebandprincipen gällde och det var fint att jobba på GM. Inredningen syddes i Sverige av svenskt material.
– Var har du fått tag i de otroligt coola blinkerslamporna Per?
– Näeh, det är original.
– ??!!
– Du skojar!
– Nix.
Blev tvungen googla. Grymt. Där sitter de.
Svårt se sig mätt på den men vi släpper iväg roddern som skapat ett uttal att ta efter. Kolla bara hjulets inpassning i bakskärmen. Toppklass men mina kort är ändå ingenting mot Per Glindås egen bild. Den får avsluta reportaget.
-Outstanding.
