Want more stuff like this ! You have entered a free magazine Worldkustom.com Check out the rest of this months articles.  Also the arcive with all the recent issues. Have fun! 

sticker

7 thoughts on “(Svenska) Ledare: Åhh, vad jag längtar till femtiotalet!

  1. STORT TACK, vår historia och nutidshistoria utomordentligt beskrivet,
    jag blir upprymd och glad över denna beskrivning av Sverige som ett land med stora perspektiv på medmänsklighet.

    Keep crusing in i framtiden

  2. Skönt med ett vettigt perspektiv. Nätet är annars fullt med människofientliga och skräckslagna sagor om medmänniskors hemskhet. En uppgift är att ta till oss nyanlända unga människor så att de får uppleva vår fantastiska hobby med gamla bilar på längden och tvären.

  3. Suveränt uppigande formulerat som vanligt Lars- Åke,själv har jag svårt att hänga med i allt nytt som händer omkring en varje dag med tekniken som är förlegad på fredan fast den lanserades på måndan samma vecka.
    Bara att kunna parkera bilen nuför tiden är en halvtimmes knappande i mobilen med stelfrusna fingrar och då har tiden man knappat in redan gått ut.
    Min son stannade till en dag när han va på genomresa och upptäckte vid kaffebordet att ,Faen farsan, har du skaffat dig en ny mobil,det va på tiden.
    Ja, den är bra det lyser bättre i displayen .
    Ok ,men har du lärt dig alla finesser då, kameran ,appar ,gps,epostkonto, du kan lägga in Spotify du som gillar rocken roll svarade han snabbt.
    Finesser ! jag har den att ringa med,svarade jag trött.
    Ja men faen farsan,de är som om du bara använde backen och ettan växel när du kör bilen fast den har fem växlar till…

  4. Precis Kenny. Känner igen det. Jag har telefonen att ringa med. Har inte surf eller Soptify.

    Ibland njuter jag av att lämna den hemma när man åker någonstans.

    -Känner mig stor då.
    -Kan själv liksom – utan stödben på cykeln.
    -Märkligt.

  5. Eftersom jag var 2 år och 2 mån när 50-talet började så fick jag uppleva ett härligt 50-tal. Föräldrarna hade ett litet jordbruk, 5 kor, som fick kalvar varje år, gris och häst. Vi hade utedass (ekologisk) och fick hämta vatten i en brunn. En mycket fin tid att växa upp i! Kan skriva mycket om denna tid, men blir nu hindrad då jag måste lämna sidan för ett annat ärende. Tack Lars-Åke för en fin sida! :-)

  6. Själv är jag född i Mölndal i början på femtiotalet på självaste midsommar natten,så det blev väl ett lugnt midsommarfirande, antar jag.
    Det första jag gjorde när jag såg dagens ljus va på pinka barnmorskan rakt i ansiktet …
    En ovana jag la av mig ganska snabbt

    Farsgubben va inte närvarande, han var ute på världshaven å trampade däck på Gripsholm som motorman och kölhalade kolvar stora som oljefat.

    På den tiden var det bara dollar miljonärer som var passagerare på den tiden kryssningsfartyg som såg ut som kryssningsfaryg och inte som stora höga kolosser.
    På en resa från New York till Honolulu var Frankie Boy ombord som underhållare och farsgubben fick det whiskey glas av slipad kristall som Frank hade druckit ur av sin vän bartendern.

    Farsgubben va min stora idol under min uppväxt ,han som hade trampat amerikanskt mark flertal gånger ,åkt långtaxi på New Yorks gator,hängt på barer i Miami,blivit vittne från relingen när Maffian hade uppgörelse i hamnkvarteren.

    Kunde sitta i timtal å bliga med mina två blå på alla dom vykort han skickade hem från New York, Miami , Los Angeles , San Francisco, Havana,Panama, Trinidad, ja you name it. som va tagna med lång exponering i kvällssolen så det blev långa ljusspår av trafiken på gatorna mellan skyskraporna .

    Men morsan tröttnade på, att han kom hem satte på henne å sen gick ut igen för att återse en ny liten lintott med ljusblå ögon sittandes i kökssoffan när han kom hem igen. Så han fick sadla om till möbelsnickare, men han släppte aldrig längtan till havet.

    Men för mig var han kung när han hade med sig en trampbil av plåt, vit med röda fälgar ,vita däcksidor och rött skinnsäte och kromade stötfångare med connekit i bak, made in USA.

    Den blev stulen på sextiotalet ,men jag kan än idag känna min glädje när jag torrkörde timme efter timme drömmande att stå vid hängande röd ljus på New Yorks gator, då morsan förbjöd mig att köra inne för dörrkarmarna for illa i kåken, gnällde morsan.

    2050 är man 96 bast och hoppas att man fortfarande orkar resa sig från fåtöljen och knappa in G7 på jukeboxen och reta gallfeber på förståndarinnan på hemmet…

Leave a Reply to Cadillac Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *